11. Ordlista

Svartiska Svenska Beskrivning
-mashal sekond/kadett
-shnik jävel orkiska, suffix
â vid preposition, styr lokativ -ish
agh och konjunktion
akûl is GS
akûlam glaciär
am emot
ambal söt smak/lukt
ambor sprit
amûm administration
angath skugga/spöke
apra gryta/husgeråd NS
armauk fiende
ashdrau gryning
ashkrô kranium
asht benknota
âshur skelett
atigat där borta
azgkon inget
azgpotal ingenstans
bag dynga NS
bagronk latrin
bâl mäktig, stark DS
balograt grön
bâlum makt, styrka
bâr lås NS
barat sätta, att
baraushat grönsak
bartok konstruktion, byggnad
bartokat bygga, att
barut sitta, att
bazg hand NS
bazgûr verktyg
bazgut hända/ ske, att
bîtagh lodrät
bolg blod NS
bolgurz röd/blodig
bolgal blodtörstig
bolgalt blodtörst
bosh höger DS
bosnauk vän, allierad
brâgur attack Substantiv
brulk vapen, mängdord jmf. engelskans ”arms”
buk bröd NS
bukol tunna NS
burz mörk; svart
burzum mörker
bût idag den del av dygnet man är aktiv, för orker således den mörka tiden på dygnet.
bûvur förlust
bûvut förlora
buzhâtur kavalleri
búzhtauk kavallerist
dak låda NS
dath höger DS
dhat ge, att VS
dhôl ö NS
dîl sol NS
bûb svin
drartul femte gradens befäl leder en hûrk
dras planka/bräda/långt material NS
drau dag NS
drau ljus; vit NS
draudîl solljus
drauhân månljus
drît jämn DS
drôt styrka, fysisk NS
drôturz stark, fysiskt
nu, för närvarande DS
dun gles
dúrauk högsta befälhavare leder en ushtâm
durbâtar andra gradens befäl leder en ûrhoth
durkaum hierarki
durnûdôkar befäl över nûdrokâtur står vanligen under det högsta befälet
durs ansikte NS
dushal vetenskaplig/magisk
dushum vetenskap/magi
dûshur teknik
dushurz teknisk
fâhûrk bataljon ca. 5 fôsuk (2500 uruk) – leds av en kritauk
fâlur läder
fashbat piska, prygla
fashkaum piska substantiv
fâshur prygel (straff)
ferk jävel orkiska
foshan disciplin
fraukanak förolämpning orkiska
froharna bröst
frô framför DS, preposition, styr lokativ -ish
fukaush mäktig orkiska
fûshaum läger
fût hals NS
gajûtur tross orkiska
gajû hunger orkiska
gajûgazhar foderdjur orkiska
gal lerig DS
galt lera NS
galtâm träsk
gâr orm NS
gaugor degradering
gaum maskin
gaurut svara, att
gazat dvärg NS
gazhal levande
gazhut leva, att
gâzhar djur
gazhat föda; ge mat; ta hand om, att verb
gazhum liv
gâzhur djur, en flock
ghâsh eld NS
ghâshpau sprit orkiska
ghid där relativt pronomen, DS
ghûshat koka upp något, att uruk ghûshatul ”orken kokar det”
ghûshut koka, att sûr ghusut ”vattnet kokar”
gib med preposition, styr instrumentalis -ûg. DS
gim lem NS
gimbâsht existens
gimbâshtut finnas, att; existera, att
gimbat finna, att
gimbatâr spårhund
gimtog lemlästning
gimtogat lemlästa
gîzhab samtal/förhör
gizhel tillit NS
gizhelurz pålitligt
gizhelurzikh opålitligt
gizm halv DS
glob smutsig DS
glum ordning NS
glumshak logistik
glumshatâr kvartersmäster
gog öga NS
gogbut se ut, att Ex. Kalushi drôturz gogbut – hästen ser stark ut. Verbet kan inte användas för betydelsen ”se ut ur hålet”. Se ”gonbat”
gohîn brun; bränt av solen
gokh varje DS
golb fara NS
golm bud NS
golug alv NS
gonat se, att
gonbat titta, att
gor arbete NS
gorgazhar arbetsdjur
gorut arbeta
graz kall/kallt DS
grazt kyla, köld
grond murbräcka NS
grû brun DS
gûl vålnad NS
gulum kläder
gûnod nummer NS
guz hur relativt pronomen, DS
gûzh by NS
gûzham stad
hân måne NS
harna kropp NS
harna ”telco”, stav Den lodräta delen i ett tecken i skriftsystemet maushur, motsvarar telcon i tengwar
harna telco, stav Den lodräta delen i ett tecken i skriftsystemet maushur, motsvarar telcon i tengwar
hîsht aska
holm drog (underhållande) NS
hos medvetande NS
hosh inälvor NS
hosha hjärta
hudat slänga ngt/n
hudgaum kastmaskin
hudut kasta sig
hudat kasta ngt
hûg organ NS
huka tjock
hûrk stridsenhet ca. 5 uzhâk (50 uruk) – leds av en drartul
huz! se upp!
hôb ngt. som kommer av kroppen NS, syftar på allt som kommer ur kroppen som svett, tårar, urin, blod, etc.
hôr näring, foder, föda NS
îl tid NS
îlish när relativt pronomen i tid, inte en fråga
îlmuzg länge/lång tid
îlum stund
kâ … kâ om…så Om du lyssnar så hör du ”Kâ lat kasbut kâ lat kasnut”
kadâr tält
kâl skyn/ himmer (klar/molnfri) NS
kala borg; fästning
kalbat befästa
kalkam rustning i tyg eller läder
kâlt stjärna
kâlu läder
kâlurz blå som himlen
kalush häst NS
kasbat lyssna
kasnat höra
kasnog öra
kaup kulle NS
khâmórdat rusa orkiska
khûm tom DS
khûmum tomrum
khôr bra DS
kogat tala sanning, att GS kog
kogum sanning GS kog
kogurz sant GS kog
kon något/någon Pronomen, NS
krâ arm NS
krâ ”lúva”, horisontellt streck Den horisontella delen i ett tecken i skriftsystemet maushur, motsvarar lúvan i tengwar
kragh famn
krat känna något, att
krât ”lúva”, horisontellt streck Den horisontella delen i ett tecken i skriftsystemet maushur, motsvarar lúvan i tengwar
kraup salt NS
krim rök NS, orkiska även tobak
krimp rep NS
krimpat kontrollera; binda, att
krimpum kontroll
krîmur tobak
krîtar fjärde gradens befäl leder en nukhûrk
kritauk tredje gradens befäl lerder en fâhurk
kriv sned/snett DS
krivâkal böjd/kuvad
krivat böja /kuva, att
krûn känna sig, att
krûr finger NS
krûrbat fingra/ röra vid, att
krûrbatâr kleptoman
krô huvud NS
gammal DS
kûbat föråldra
kûbut åldras
kûlug spjut NS
kûlugatâr infanterist med spjut
kûlugâtur spjuttrupp
kurthut försöka, att
kuru orkkött NS
kût gammalt, något/n NS
kôrak rustning i metall
lagam tunnel NS
lagum struktur, mönster abstrakt, som i en hierarki
lâgur struktur, mönster konkret, som i ett material
lak pil NS
lakâtar bågskytt
lakâtur bågskyttar
lakum riktning
lâkur pilbåge
likhkal enkel
lizhut lurpassa/ruva/ligga, att
logat kupa ngt., att
logon skål
lomâkal skrämd
lomut vara rädd, att
lufût krig
lug torn NS
lurg gäng/grupp orkiska
luzh den, det personligt pronomen, 3:e person abs. §3.1
lômur fruktan GS lom
ma död NS
mâgath hammare/verktyg
mâgh många/mycket
mâl död deskriptivt verb
maronk grav (där döda ligger)
marum skeende
marut att pågå
maush skrifttecken NS
maushat läsa
maushatâr skrivare
maushbat skriva
maushur skrift syftar framförallt på den variant av tengwar som begagnas av Mordor
mauskat kött, att äta
mauskur kött
mâzh vänster DS
migûl dimma/hägring
molg träd NS
mor stor (great) DS
morum storhet
mosh spik NS
moshat spika, att
mot väder NS
mûb nära DS
mûk mögel NS
mukh längs med/utmed styr lokativ, -ish
muzg lång DS
muzgat mäta, att
môlgur trä, material
môr öst NS
na handling NS
naflâg våp orkiska
nakhum lag, regel
nanulg eller konjunktion
nar väst NS
nâr nej, icke negation
narkîl kanske
narkû aldrig
naut göra något, att
nazg ring NS
neg strupe orkiska
negolat skära halsen av, att orkiska
negolur halshuggning orkiska
nûdrokâtur ingenjörstrupp
nûdrokauk ingenjör
nûdrokum produktion
nug men konjunktion
nûgakmog tortyr orkiska?
nûkhur insekt, krypande
nukhûrk kompani ca. 10 hûrk (500 uruk) – leds av en krîtar (egentligen nuk-hurk)
nulgut vilja, att
nulgbâl viljestark
nulgum vilja
nût skyn, mulen NS
nûtug moln
nûturz grå
oghor skog NS
olog troll NS
ôngur järngods
otûsham törst
otûshurz törstig
pagurz korkad/trögfattad
pak få/några DS
pâlogh dålig DS
parkulun böjelse
pau dryck NS
pauat dricka ngt, att
paut dricka, att
pog fort DS
pog skynda imperativ
pogat skynda på någon/t, att
pogut skynda sig, att
pot här relativt adverb, DS
potum slutmål/öde
prakh lögn NS
prakhat lura ngn.
prakhut ljuga
pran runt omkring preposition, styr lokativ –ish
prap bakom preposition, styr lokativ –ish
prapharna rygg
push under preposition, styr lokativ –ish
pushdug stinkande orkiska
pôtur ankomst
rag om preposition, styr genitiv –ûb
ragur förolämpning orkiska
ramb flank/sida NS
raz av, från preposition, styr genitiv -ûb
rezhdar reträtt/flykt
rezhdat fly/retirera, att
rig preposition, styr lokativ -ish
ronk hål/grop NS
ronkat gräva ngt/göra ett hål, att
roth cirkel NS
rukul hjul NS
ruzh vakt inte sysselsättningen, NS
ruzhbat vakta
ruzhbâtar vakt/väktare
sadaukat Attackera, att
saha timme NS
sanut kunna, att
sapat yxa till någon/t, att
sapauk yxa GS ”sap”
sha en förolämpning orkiska
shain regn NS
shak linje, gräns NS
shâkalt gestalt något som är uppställt
shakrop stanna imperativ, order
shakropat stanna någon, att
shâkropur stopp substantiv
shakroput stanna upp själv, att
shakur snår NS
shâl ben NS
shalk grupp NS
shalkshat uppställa, att transitivt
shâlkshur uppställning
shalkshut uppställa sig, att intransitivt
shap svärd NS
shar såg NS
shara person NS
sharat såga, att
sharkû gubbe
shat ställa någon/t upp, att transitivt, VS sh-
shata bråkstake
shêmaturz ful orkiska
shulg skog orkiska
shûr urin
shurat pissa, att
shut stå, att Intransitivt
shôn märke NS
skai förolämpande interjektion orkiska
skrâfa förolämpning orkiska
skût försvar, skydd NS
skûtat försvara någon annan
skûtâtur tungt infanteri
skûtauk tung infanterist
skûtut försvara sig
skôp näsa NS
skôpat lukta efter någon/t, att
skôput lukta/stinka, att
sta liten DS
stabrakh svag, töntig orkiska
stanum sanning
stanurz sant
stanut tala sanning, att
stât förminska/krympa ngt, att
stâth krympling, dvärgvuxen, liten person
stau krympa, att
staz utrymme/rymd
stâzam förråd
stâzur låda/kista
sulmog attack/räd
sûr vatten NS
sûrbat hälla
sûrbut rinna
sûronk brunn
sûrtagh vågrät
sûrthos vattenskinn
tagh rät/rak DS
tala över preposition, styr lokativ –ish
tark människa NS
thauk kniv, dolk NS
thluk nog
thos säck NS
thrakat hämta
throkat äta, att
thrug mord, direkt/öppet NS
thrugat mörda, direkt/öppet
thrôkgazhar foderdjur djur som ska bli mat
thrôkur mat
timbat förskräcka, att
tîmur fasa grundstam”tim”
tîmurz fasansfull
tragh tät
trênot galen orkiska
trin galen DS
trinan bli galen,
trinat göra galen, att
trosh plötsligt
tutas en förolämpning orkiska
ubgor befodran
ubîl efter, senare (i tid)
ubût imorgon
ugbût igår
ugîl innan, före (i tid)
ugpot före (i rum)
ûkil dolt DS
ûkilbat dölja, att
ûkilnat intrigera, att
ûkilum hemlighet
ûkilzhabat viska, att
ulmukhat leda/valla, att
ulmukhatâr gruppbefäl, sjätte gradens befäl leder en uzhâk, temporär post
ungol spindel NS
upot efter (i rum)
ûr vem/vad/vilken interrogativt pronomen
urat fråga, att
urdanat bestämma, att
ûrg hur (med hjälp av vem/vad) interrogativt pronomen i instrumentalis
ûrgol rohirrim
urhôth division består av ca. 5 afûkaush (10 000 uruk) leds av durbâtar
urmâgh hur många
ursh in i preposition, styr dativ –ûr
urt fråga substantiv
ushal stridslysten
ushat strida
ushatâr infanterist, krigare obestämt vapenslag
ushâtur infanteri obestämt vapenslag
ushbâkalt slagfält
ushbat utkämpa ett slag
ushkaum slag Som eng. ”battle”
ushtâm armé består av ca. 10 ûrhoth (100 000) leds av en dúrauk
ûshur strid
ushurz stridbar
uzhâk stridsgrupp ca. 10 ushâtar (10 uruk) – leds av en ulmukhatâr
uzhâkat patrullera, att
vazhud stöld
vazhudat stjäla
vîz insekt, flygande NS
vor jakt NS
vorbat jaga
vosh stig NS
voshâm väg
voshatâr spejare
voshâtur spejartrupp
voshdurub befäl över arméns/truppens voshâtur står vanligen under det högsta befälet
votut sova, att
vozagog* spionage
vra fot NS
vrakrûr
vrapog marsch/löpning/språng snabbgå
vrapogat driva någon/t framåt, att
vrapogâtar fösare Syftar på de orker som har som uppgift att driva de andra framåt
vrapogut springa; marschera, att
vras gift (skadlig drog) NS
vrast mord, lömskt
vrastat mörda lömskt, att
vrât driva någon framför sig
vraut gå, att
vûk hjälp NS
vûkat hjälpa, att
vur dike NS
vôr norr NS
zabat ha/äga, att
zâdûkat förinta, utplåna
zâdûkur förstörelse, utplåning
zalut bita ihop, att
zau svart DS
zaukâl mörkblå
zaur som/vilket relativt pronomen §3.7
zêmarpak förolämpning orkiska
zhab tunga NS
zhâbur språk
zhâburi Det svarta språket
zhabut prata/ tala, att
zharg tanke NS
zharga list
zhargal intelligent
zhargat tänka på ngt/n
zhargum intelligens
zhârgur hjärna
zhargurz listig
zhin sekel, hundra år
zhopa apa
zhug syd NS
zorbat plundra GS ”zor”
ban plats
bârath fånge
erg preposition som styr lokativ, -ish
fûd slätt
gard kniv arbetskniv, täljkniv
gonâkal synns
gorbat tillverka, att
gost fest
goth furste
hâd hall, håla
hîshtûrz asktäckt
îla år
kulshod drake
lûgor berg
lundar båt
park hjälm
prapum bakgrund
shabut resa sig; höja sig, att eng. ”to rise”
shabat resa upp ngt/n, att eng. ”to raise”
rau ny
sharp svärd
skûtam mur
thrakut komma, att intransitiv form av ”thrakat” (att ta)
vrasûrut röra sig i vatten; simma; färdas i båt
vrasûrat segla; ro; föra en båt genom vatten, att
zhâbura ord
zosh brons
Advertisements