Ringversen på dialektal lajvsvartiska

by Björn Axén

Jag har just hittat gamla anteckning om lajvsvartiska och andra konstgjorda språk och tänkte lägga upp lite av det materialet. Bland annat en gammal översättning av ringversen till lajvsvartiska. Svartiskan följer inte grammatiken som den beskrivs av Adragoor och bör således vara från före 1998 och kan kallas som “dialektal”. Det var antagligen bara jag och tre andra som använde den här versionen. Prepositionen ‘tul’ (de/dem) används istället för ‘tak’ vilket visar på att texten bygger på den svartiska som min egen lilla grupp svartblodslajvare använde sig av. Texten är skriven först med latinska bokstäver och sedan med prydlig tengwar. Det var i övningar som den här som jag började inse svartiskans grammatiska begränsningar och inte minst hur det inte stämde med ringinskriptionens svartiska.

  1. Nam nazgi ur za ilidtaladurubi lata za gah 
  2. Udo ur za gazath-gothi ishi tulb hajati raz gur
  3. Krith ur tul at maturzi ugatak at mat
  4. Ash ur za burz shakh tala tab burz solî
  5. Ishi za burzuzg atigat za burzi durbat
  6. Ash nazg durbat tul ûk, ash nazg gimbat tul
  7. Ash nazg thrakat tul ûk agh burzum ishi krimptat tul 
  8. Ishi za burzuzg atigat za burzi durbat

Texten följer svenskan ordagrant förutom i sjunde raden som följer svartspråkets ursprungliga ordföljd. En annan egenhet är att jag stavat ‘ûr’ utan cirkumflex genomgående. Kanske hade vi en alternativ ordlista men i den korta gramatikbeskrivningen jag fann i samma hög med papper och som jag minns som äldre en ringversen används cirkumflexet. Den bestämda artikeln ‘za’ används här som eget ord. Jag vet att den ibland skrevs ihop med ordet den bestämda med eller utan bindesträck. Enligt grammatiken som nämndes ovan skulle de skrivas samman.

Analys

Rad 1. Nam nazgi ur za ilidtaladurubi lata za gah – Tre ringar åt alv-överledararna under himlen. Tre (3); ring-pl; åt; bestämd; alvkung-pl; under; bestämd; himmel.

Det mest intressanta i den här raden är det sammansatta ordet ‘ilidtaladurubi’ som jag väl får säga inte passar så bra i helheten. Ordet består av tre delar: ilid “alv”, tala “över” och durub “ledare”. Orden bildar tillsammans “alvkung” böjt i plural där ledet kung helt enkelt betyder “överledare”.

Rad 2. Udo ur za gazath-gothi ishi tulb hajati raz gurSju åt dvärgfurstarna i deras salar av sten. Sju (7); åt; bestämd; dvärg-furste-pl; i; deras; sal-pl; av; sten.

Raden är rätt direkt. Ordet är dvärgfurste skapat genom att slå ihop ordet för dvärg ‘gazath’ och furste ‘goth’. Jag undrar varför bindestreck används här och inte ilidtaladurub. Flera av orden förekommer även min senaste version av versen som lyder: Udu hâdbulish gûrûb Gazatgothûr. Förutom då ‘udu’ (sju) har vi ‘gur’/gûr’ för “sten”, ‘gazath’/’gazat’ för “dvärg” och ‘goth’ för “furste”. Det är egentligen bara grammatiken och orden för sal (‘hajat’ respektive ‘had’) som skiljer sig.

Rad 3. Krith ur tul at maturzi ugatak at mat Nio åt dem att dödliga dömde att dö. Nio (9); åt; dem; att (?) död-adj-pl.

Rad tre är intressant då den är rätt svår att översätta och det syns att jag hade en del problem med att få till den. Originalraden lyder “nine for mortal men doomed to die“. Ohlmarks tolkning lyder “nio för de dödliga, som köttets väg skall gå“. Olssons tolkning, som då så klart ännu inte fanns, är “nio för människor, som döden tar omhand“.

Det första som är konstigt i raden är det fjärde ordet ‘at’ som jag inte förstår vad det gör där. Läser man tengwarversionen blir det mer förvirrande då detta ord inte är med utan istället står det “tala” (över). Möjligen syftar ‘at’ på ‘ugatak’ på något sätt. Det femte ordet är ‘maturzi’ bildat ur ‘mat’ “att döda”/”dödar” och adjektivändelsen -urz (hämtat från ‘burz’) plus pluraländelse. Adjektivet används som ett substantiv. Ordet ‘ugatak’ är intressant på flera sätt. Det är böjt med prefixet uga- som betecknar presens (dåtid) tillsammans med ‘tak’ som här betyder ‘dom’ som i att döma. Alltså “dömt” eller “dömde”. Ordet är uppenbart felanvänt eftersom ‘tak’ i gängse lajvsvartiska betyder “dom” som “de/dem”. Döma skulle antagligen på gängse lajvsvartiska vara ‘gîkat’ (gîkator=lag, domstol). Den sista delen ‘at mat’ betyder här uppenbart ‘att dö’ men skulle lika gärna kunna betyda ‘att döda’.

Rad 4. Ash ur za burz shakh tala tab burz solî – En åt den mörka herren på hans mörka tron. En (1); åt; den; mörk; herre; på/över; hans; mörk; tron.

Det enda speciella med den här raden är att ‘shakh’ (herre) används istället för ‘goth’ (furste/lord). I den engelska originalversionen står det ‘lord’ men i de båda svenska tolkningarna används ordet herre.  

Rad 5. Ishi za burzuzg atigat za burzi durbat – I mörklandet där skuggorna härskar. I; bestämd-mörk-land; där; bestämd-skugga-pl; härska.

Meningen har två speciella val. Det första är att ‘atigat’ används på ett sätt som jag redan då kände var fel. ‘Atigat’ betyder snarast “där borta” som “over there”. Här är det även stavat utan cirkumflex över i:t (atîgat) men uttalet har alltid varit med kort i och det var så jag lärde mig ordet på ett lajv. Det andra är att här härskar (durbat) skuggorna istället för att bara vara. Antagligen för att jag inte hade något bra ord för “ligga”. Man kunde ju använt ‘ti’ (vara).

Raderna 6 och 7 är helt enkelt de samma som originalversen men där ‘tul’ och ‘ûk’ brutits ut som egna ord samt att ‘ishi’ inte binds samman med bindestreck. I den lokala svartiskan som används här används som sagt ‘tul’ istället för ‘tak’ för “de/dem” vilket gör att meningen kan ligga närmare originalversen. De båda följer inte heller riktigt svensk meningsbyggnad vilket är särskilt tydligt i rad 7.

Rad 6. Ash nazg durbat tul ûk, ash nazg gimbat tul En ring att behärska dem alla, en ring att finna dem. En (1); ring; att behärska; dem; alla; en (1) ring; att finna; dem.

Meningen är som sagt lite konstig på svenska och i andra ledet skulle det behövas ett ord motsvarande “för att finna”.

Rad 7. Ash nazg thrakat tul ûk agh burzum ishi krimptat tul – En ring att hämta dem alla och mörker i binda dem. En (1); ring; att hämta; dem; alla; och; mörker; i; binda; dem.

Med svensk ordföljd hade den svartiska meningen varit “Ash nazg thrakat tul ûk agh ishi za burzum krimpat tul“.

Sammanfattningsvis är texten intressant åtminstone för mig personligen då den visar på min egen utveckling av min förståelse av orkernas och Mordors språk. Som avslutning kommer här en uppdaterad version av ringversen på denna dialektala svartiska.

  1. Nam nazgi ûr za golugdurubi lata za gah 
  2. Udo ûr za gazathgothi ishi tulb hajati raz gur
  3. Krith ûr tul maturzi ugagîk at gamat
  4. Ash ûr za burz shakh tala tab burz solî
  5. Ishi za burzuzg al ti za burzi
  6. Ash nazg durbat tul ûk, ash nazg gimbat tul
  7. Ash nazg thrakat tul ûk agh ishi za burzum krimptat tul 
  8. Ishi za burzuzg al ti za burzi

Ändringar
Alla ‘ur’ till ‘ûr’ (för, åt), ‘ur’ betyder “vad” eller markerar en fråga
1. ‘golugdurub’ (alvledare) istället för ‘ilidtaladurub’
2. ‘gazathgothi’ istället för ‘gazath-gothi’ (dvärgfurstar) 
3. ‘ugagîk’ (dömde) istället för ‘ugatak’; ‘gamat’ istället för ‘mat’ (döda), prefixet ga- gör det transitiva ‘mat’ till intransitivt. Högst oklar regel.
5. ‘al’ (där) istället för atigat (där borta); ‘ti’ (vara/är) istället ‘durbat’ (härska, härska över)
7. ‘ishi za burzum’ (i mörkret) istället ‘burzum ishi’ (mörker i)

Advertisements