Lajvsvartiska

Här har jag samlat lajvsvartiskans grammatikbeskrivning. (In English) Grunden är den s.k. Adragoors svartiska grammatik. Jag har även lagt till ytterligare regler. Jag har inte ändrat på Adragoors text men har lagt till vissa kommentarer inom hakparentes. Adragoors grammatik beskriver sju kasus även om endast två av dem, nominativ och genitiv, vanligen brukades. Jag har även lagt till exempel där det saknats i Adragoors text, framförallt i fråga om verb. Där till har jag gjort stavningen koherent. För en kort beskrivning av skillnaderna mellan Utumnos svartiska och Adragoors se fliken “Introduktion“.

Efter grammatiken presenteras skriftsystemet “za maush” och därefter en ordlista på drygt 2300 ord som jag tror är relativt komplett.

Adragoors svartiska grammatik med tillägg

Grammatiken på svartiska är inte så enkel som många tror, och det finns en mängd former som är relativt okända. Detta är en sammanställning av all den grammatik som jag har kunnat hitta i olika källor. Givetvis är den på inget sätt fullständig eller allmängällande för alla svartiska dialekter. Främst därför all olika klaner oftast har sin egen version av svartiska. Men dessutom eftersom många använder svartiska som en kod för svenska, dvs. använder svensk grammatik och svartiska ord.

1 Ljudlära

I svartiskan finns ett antal ljud, de flesta är inte särskilt svåra att lära sig, eftersom de uttalas likadant som i svenska. Men sen är där några ljud som faktiskt är rätt knepiga att uttala.

Här nedanför följer en lista på alla ljud (som jag känner till) i svartiska.

B – Uttalas likadant som i svenska.
D – Uttalas likadant som i svenska.
F – Uttalas likadant som i svenska.
G – Uttalas likadant som i svenska.
H – Uttalas som en blandning av svenska H och J i spanska “Juan”.
J – Uttalas likadant som i svenska.
K – Uttalas likadant som i svenska.
L – Uttalas nästan likadant som i svenska, fast med tungan lite längre bak i munnen.
M – Uttalas likadant som i svenska.
N – Uttalas likadant som i svenska.
P – Uttalas likadant som i svenska.
R – Uttalas som i skånska, tyska eller franska.
S – Uttalas likadant som i svenska.
T – Uttalas likadant som i svenska.
V – Uttalas likadant som i svenska.
Z – Uttalas som ett tonat S, dvs. som i engelska.
X – Okänt uttal
Q – Okänt uttal.
Ch – Som i tyskans “ach”.
Th – Läspljud, som i engelskans “three”.
Dh – Tonat läspljud, som engelskans “this”.
Gh – Aspirerat G. Det här ljudet kan vara svårt att få fram, men försök att dra ut på svenska G, så har du det.
Kh – Ungefär som ett K med ett direkt efterföljande H. Ingen motsvarighet i svenska. [Ett s.k. aspirerat K vilket är just som K uttalas i svenska och t.ex. engelska. Eller uttalas som en frikativa som tyska ach.]
LL – Förmodligen en variant av L, som är tjockare, med tungan ännu längre bak i munnen.
Sh – Som i tyska “ich”. [Mer vanligt som “sh” i engelskans shoot.]
Zh – Tonat Sh, nästan som franska J. [Eller ryskans Ж som på engelska transkriberas just zh (på svenska zj).]

Ja det verkar väl inte särskilt svårt , eller hur.

Här är vokalerna:
A – Uttalas likadant som i svenska.
E – Uttalas likadant som i svenska.
I – Uttalas likadant som i svenska.
O – Uttalas mer som svenska Å.
U – Uttalas nästan som O på svenska.

Alla vokaler finns dessutom i långa versioner. Detta skrivs genom att sätta ett cirkumflex (^) ovanför vokalen. â, ê etc. även de vokaler som har accenter (´) uttalas som långa.

2. Substantiv

Kasus

Svartiskan har 4 kasus [egentligen sju stycken: genitiv, dativ, lokativ, inessiv, instrumentalis, similativ, nominativ]. (Bli inte skrämd nu, det är lättare än det låter!) Ett kasus är en böjningsform av substantivet, och faktum är att vi har kasus i svenska. Genitiv och Nominativ. I tyskan har man dessutom Ackusativ och Dativ. Ett kasus kan betyda många saker, tillexempel att ordet man sätter ändelsen på äger något, eller att det är förknippat med någon preposition (på, till, under, över etc.).

Här följer Svartiskans Kasus:

Genitiv: Genitiv är samma sak som genitiv på svenska. Dvs. det uttrycker ägande. Dessutom finns i genitiven en associativ funktion. Detta betyder att man sätter genitivändelsen på ett ord om det kan associeras eller kommer av något. På ord som slutar på -a eller -o, försvinner -o- i ändelsen.

Ex: Za-urukob nazg – “orchens ring”

 Za-uruki zakalob – “Orcherna från borgen” (“borgens orcher”)

Dativ: Dativen uttrycker ett indirekt objekt i en sats. Dvs. för eller åt någon eller något. Det är skillnad på detta och tex. Uglûk u bagronk “Uglûk till dynghålan”, eftersom det här syftar på at Uglûk ska förflytta sig till dynghålan.

Ex: Snaga nârtharakat artûk za-urukûr – “Snaga ger allt guld (guld-allt) åt orchen”.

Lokativ: Lokativet används istället för ord som “vid”, “i närheten av” osv. OBS! skilj denna form från inessivet.

Ex. Tarkgoi-ûsh – “Vid människostaden”

Inessiv: Detta kasus är kanske det som verkar mest ovant och märkligt för den vanlige svartblodslajvaren. Men det är i själva verket inte särskilt konstigt. Inessivet anger belägenhet. Dvs. istället för att säga tex.”någonting ligger i en låda” så tar man helt enkelt bort ordet i, och sätter en ändelse på “låda” istället.

Ex: Burzum-ishi – “I mörker” (från ringinskriptionen i Sagan om ringen) [‘i mörkret’ (bestämd form) är på lajvsvartisak “zaburzumishi”]

Instrumentalis: även detta kasus kan te sig lite märkligt, men betecknar helt enkelt “med hjälp av”. Det finns två alternativa former av denna ändelse. -ûgl och -ugla.

Ex. Mat zatark vargrrafûgl – “Döda människan med (hjälp av) stridsgisslet”

Mat zatark vargrrafugla – “Döda människan med (hjälp av) stridsgisslet”

 Similativ: Detta sparsamt använda kasus används i stället för ordet “som”. Vanligen använder man dock “som” som ett självständigt ord.

Ex. Shêmatut golugârz – “Ful som en alv” (Ful alv-som)

Nominativ: Så till sist kommer vi till det enklaste. Nominativet. Alla substantiv som inte böjs i något av de andra kasusen, böjs i Nominativ, och får inte någon ändelse alls.

Ex: Za-uruk mat za-alba – “Orchen dödar alven” (I den här meningen är både orchen och alven i Nominativ).

Tänk på att även namn är substantiv, och kan böjas i alla Kasus.

Numerus

Singularis: Ental, uttrycks utan någon särskild ändelse.

Plural: Det finns 2 ändelser för plural: -z, som används på ord som slutar på vokal, och -i som används för ord som slutar på konsonant. Förutom dessa finns en annan ändelse som har använts av vissa. Denna är som man också använder på ord som slutar på konsonant.

Kollektivt plural: Man kan använda sig av ett kollektivt plural på svartiska. Ett kollektivt plural betyder allt eller alla av något (till skillnad från vanligt plural som är = många av något). ändelsen är -ûk. I svartiska ordlistor finns ofta ett självständigt ord Ûk som betyder “Alla, allt”. Detta kan man förstås använda om man vill, istället för ändelsen, men man ska vara medveten om att det från början var en ändelse i Tolkiens svartiska.

Bestämd form
Det finns en bestämd form på svartiska. Denna är samma sak som “the” på engelska eller ändelserna -en, -et på svenska. Den bestämda formen är ett prefix, Za-, på svartiska. Den bestämda formen formas antingen som en artikel där ‘za’ står självständigt eller som prefix. Används ‘za-‘ som prefix till ett ord som börjar på vokal skrivs det med bindestreck. [Om ‘za’ används som ett prefix skrivs det med bindestreck om substantivet börjat på vokal. Ex: za-uruk “orchen”, zagolug “alven”.]

Exempel: Burzum (mörker): zaburzum; za burzum (mörkret); uruk (ork) za-uruk; za uruk (orken).

I en mening där ett adjektiv beskriver det bestämda substantivet hamnar ‘za’ på olika ställer beroende på om det används som artikel eller som prefix.

Exempel: za shum burzum; shum zaburzum (stora mörkret). Eftersom ‘za’ även är demonstrativt pronomen samt personligt pronomen tredje person singular neutral (den/det) sammanfaller dessa ofta.

Tabell över substantivets böjningsformer i svartiska.

Singular Plural (Kollektivt plural)
Nominativ ingen ändelse -i, -z, (-û) -ûk
Genitiv -ob -obi -obûk
Dativ -ûr -ûri -ûrûk
Instrumentalis -ûgl/-ugla -ûgli/-uglaz -ûglûk/-uglaûk
Inessiv -ishi -ishiz -ishûk
Lokativ -ûsh -ûshi -ûshûk
Similativ -ârz -ârzi -ârzûk

3.Verb

Infinitiv
Infinitivet av ett verb är grundformen. På svenska “att gå”, “att hoppa”, “att simma” etc. alltså bildar man den på svenska genom att säga att innan verbet. På svartiska sätter man en ändelse -at efter ordet. Suffixet ‘-at’ kan användas för att bilda verb av substantiv t.ex. vra (fot) + at blir vrat (att gå) eller jab (tunga) + ‘at’ blir jabat (att tala). Ändelsen -at i olika verbformer kan släppas men behålls ofta för att markera att det rör sig om ett verb.

Tempus
Tempus betyder tid, och det finns tre grundläggande former på svartiska:

Presens: Presens betecknar nutid. Alltså något man gör. ändelsen är -at, precis som infinitivet. [En alternativ variant använder prefixet ug- för att markera presens. Märk att detta är påtagligt likt presens particip nedan med suffixet -ug.]

Exempel: jabat betyder både “att tala” och “talar”; ugjabat eller ugjab betyder “talar”.

Imperfekt/preteritum: Betecknar dåtid. Något man gjorde. ändelsen är -ul. [En alternativ variant är att använda prefixet ‘uga-‘ eller som enskilt hjälpverb för att bilda dåtid, lämpligen perfekt. Ändelsen -at kan släppas eller behållas. Märk att prefixet ‘uga’ används som ett suffix (ändelse) för att bilda perfekt particip.]

Exempel: jabat (att tala) 1) jabatul (Observera att denna forms likhet med krimpatul från ringversen, där med en annan betydelse), 2) jabul (talade); 3) ugajabat, 4) uga jabat, 5) ugajab (har talat).

Futurum: Betecknar framtid. Något som man kommer att göra. Futurum kan uttryckas antingen som ett separat ord ub “ska” eller “kommer att” som sätts framför verbet, eller som en ändelse -ub.

Exempel: 1) ub jabat, 2) jabub, 3) jabatub (ska/kommer att tala)

Particip
Nu kommer vi till en av de krångligare bitarna av den svartiska grammatiken. Nämligen participen. Det finns två particip Presens och Perfekt.

Presens particip: Presens particip uttrycker något som man sysslar med just för tillfället. Exempel på svenska är: Om jag går, så är jag gående

Particip är vanligare på engelska tex. “I’m going”, “I’m swimming” eller “I’m falling”. ändelsen på svartiska för presens particip är -ug.

Exempel: vratug (gående); jabug, jabatug (talande); notogug, notogatug (simmande); bîug, bîatug (fallande).

Perfekt particip: Denna form betecknar det tillstånd som man går in i efter att man utsatts för en handling. Den svartiska ändelsen är -uga.

Ex: Om jag dödar någon, kommer han därefter att vara död. Om en snaga våldtar en kvinna, kommer hon sedan att vara våldtagen.

Za snaga rramabul za nashra agh za nashra ti rramabuga.

4. Adjektiv

Komparation

Det finns två sätt att böja adjektiv. Det första är det i princip enda använda, och de två böjningsmönsterna har förmodligen uppfunnits av två olika personer som inte kände till varandra.

1. Komparativ: -am Ex: Burzam “Mörkare”

Superlativ: -aj Ex: Burzaj “Mörkast”

2. Komparativ: -ó Ex: Burzó “Mörkare”

 Superlativ: -um Ex: Burzum “mörkast”

5. Pronomen

Personliga pronomen

Personliga pronomen vållar lite av ett problem på svartiska. I orginalsvartiskan, dvs. det svarta språket i Tolkiens böcker, verkar det som om pronomen uttrycks som ändelser, varav den enda kända är -ul “dem”. (sedd i bla. ordet krimpatul “binda dem”. å andra sidan är pronomen i den svartiska som talas av lajvare självständiga ord.

Jag (första person singular) – Gur 

Du (andra person singular) – Lat

Han (tredje person singular maskulin) – Ta

Hon (tredje person singular feminin) – Na

Den/det (tredje person singular neutral) – Za

Vi (första person plural) – Guri

Ni (andra person plural) – Lati

De (tredje person plural) – Tak

Här följer en tabell över alla möjliga böjningsformer av personliga pronomen:

Nominativ Genitiv Dativ Inessiv Instumentalis Lokativ Similativ
Jag Gur Gurb Gurûr Gurishi Gurûgl/-ugla Gurûsh Gurârz
Du Lat Latob Latûr Latishi Latûgl/-ugla Latûsh Latârz
Han Ta Tab Tar Tashi Taûgl/-ugla Taûsh Târz
Hon Na Nab Nar Nashi Naûgl/-ugla Naûsh Nârz
Den, Det Za Zab Zar Zashi Zaûgl/-ugla Zaûsh Zârz
Vi Guri Gurobi Gurûri Gurishiz Gurûgli/-uglaz Gurûshi Gurârzi
Ni Lati Latobi Latûri Latishiz Latûgli/-uglaz Latûshi Latârzi
De Tak Takob Takûr Takishi Takûgl/-ugla Takûsh Takârzi
Vi alla Gurûk Gurbûk Gurûrûk Gurishûk Gurûglûk Gurûshûk Gurârzûk
Ni alla Latûk Latobûk Latûrûk Latishûk Latûglûk Latûshûk Latârzûk
De alla Takûk Takobûk Takûrûk Takishûk Takûglûk Takûshûk Takârzûk

 Förklaring till tabellen.

    • Nominativ är de vanliga orden Jag, Du etc.
    • Genitiv är samma som possessiva pronomen i svenskan Dvs. Min, Din, Hans,osv.
    • Dativ är ord som åt mig, åt dig osv.
    • Inessiv (i mig, i dig, osv.) är kanske rätt ovanliga, men jag har tagit med dem för att tabellen ska bli komplett.
    • Lokativ (vid mig, vid dig, osv.) är kanske rätt ovanliga, men jag har tagit med dem för att tabellen ska bli komplett.
    • Instrumentalis (med hjälp av mig, med hjälp av dig, osv.) är kanske rätt ovanliga, men jag har tagit med dem för att tabellen ska bli komplett
    • Similativ (som jag, som du, osv.) är kanske rätt ovanliga, men jag har tagit med dem för att tabellen ska bli komplett.

Reflexiva pronomen

Reflexiva pronomen är sådana pronomen som syftar tillbaka på ett tidigare ord i satsen, normalt sett subjektet. Exempel är: mig själv, dig själv, etc. Dessa kan givetvis böjas i alla kasus.

Nominativ
Mig själv Gurbgur
Dig själv Latobgur
Sig själv (maskulinum) Tabgur
Sig själv (femininum) Nabgur
Sig själv (neutrum) Zabgur
Oss själva Gurbiguri
Er själva Latobiguri
Sig själva Takobguri

Demonstrativa Pronomen

Demonstrativa Pronomen pekar ut något. Ex: Den där osv. Det ord som finns på svartiska är Za som är en motsvarighet till engelskans this eller that. Ordet kan böjas i olika kasus för att få fram ord för: åt den där, I den där osv.

Interrogativa Pronomen

Dessa är frågande pronomen som tex. vad, vilken. Här är några vanliga ord:

Vad – Ur

Vilken – Zaur

Hur – Gûz

Indefinita Pronomen

De indefinita pronomina är ord som tex. några, alla osv.

Någon – Kon

Några – Koni

Alla, varje – Ûk

6. Räkneord

Grundtal

Räkneorden på svartiska är enkla:

1 – Ash
2 – Mash
3 – Nam
4 – Ruk
5 – Krak
6 – Ulm
7 – Udu
8 – Nog
9 – Krith
10 – Nuk
11 – Ulb
12 – Num

Räkneord högre än dessa uttrycks på ett lite annat sätt än på svenska. Man använder ordet Mâgh, som betyder “tiotal”. Ska man säga 13 så blir det Ash mâgh agh nam “Ett tiotal och tre”. Ska man säga 107, blir detta Nuk mâgh agh udu “tio tiotal och sju”. På detta sätt kan man räkna upp till 129. Om det finns sätt att räkna längre än så är oklart. De flesta svartfolk nöjer sig med detta och säger därefter alla, eller många.

Följdtal

För att få fram följdtal så sätter man ändelsen -ûrz efter räkneordet. Alltså:
Ashûrz – första
Mashûrz – andra
osv.

Kasusformer för räkneord

Eftersom räkneorden är ett slags substantiv, borde de kunna böjas i olika kasus.

Ex: Za ashûrzob = (Av den första, den förstas.)

Mashûrzishi = I den andra (Inessiv)

7.Derivativa suffix

Derivativa suffix är ändelser som man använder för att få fram nya ord av redan existerande ord. Här är några sådana ändelser: 

-at – används för att få bilda verb av en stam t.ex. ghâsh “eld”, ghâshat “att bränna”

-urz – Används för att bilda adjektiv ur en stam t.ex. ghâsh “eld” ghâshurz “brinnande”

-um – Används för att bilda ett substantiv ur ett adjektiv t.ex. burz “mörk” burzum “mörker”.

-atâr – Används som agentsuffix eller för yrkesbeteckningar, t.ex. ush “strid” ushatâr “krigare”

ga– används för att skapa alternativa former av ett verb, t.ex. throkat “att äta” gathrockat “att laga mat” (vilket sedan kan användas för vidare avbildningar gathrokatâr “kock”).

8. Slutord

Givetvis behöver man inte använda all denna grammatik om man vill tala svartiska. Vill man bilda en orchklan uppmuntras istället att man väljer ut den grammatik som man vill använda, och hittar på egna ändelser och ord. Detta simulerar det faktum att svartblodens språk skiljer sig mycket från varandra, ibland så mycket att orcher från två stammar inte alls kan förstå varandra. Lajvandet som svartblod blir mycket intressantare om det finns en viss språkförbistring mellan olika klaner.

Skriftsystem

En gång i tiden, i slutet av 90-talet eller i början av 00-talet skapade jag ett skriftsystem för svartiskan som jag kort och gott kallade för “za maush”, skriften. Systemet skapades för illvättar (kapûl). Jag använde aldrig systemet själv men i alla fall en svartblodsgrupp, den blodröda cirkelns armé, ska ha använt den på sin fana. Här nedan är tecknen uppställda i alfabetisk ordning. Systemet följer ordningen i tengwar och maushur på så sätt att de huvudsakliga tecknen är konsonanter medan vokalerna skrivs som tilläggstecken över eller under konsonanttecknen. Konsonanttecknen skrivs i tre nivåer – hög, mellan och låg. Alla konsonanttecken fyller mellannivå och alla utom f, m, r, v, fyller den lägre nivån. Tecknen för ch, d, dh, h, kh,n, s, sh, th, z fyller även den övre nivån. Vokaltecken som skrivs inuti eller under ett konsonanttecken uttalas efter konsonanten (se ‘za’ nedan i exemplet “za maush”. Skrivs vokaltecknet över konsonantecknet uttalas det innan konsonanten.

Za maush

Ordlista

Detta är en av Sveriges största publicerade listor över svartiska ord. Alla tillåts använda den så länge inte innehållet ändras. Sammanställd av Mikael “Adragoor” Bynke och David “Meldon” Burström.

Obs: En del ord i listan kan verka stötande för känsliga personer. Detta tar vi inte på vårt ansvar då ett normalt svartblod frekvent använder dessa ord i vardagligt språkbruk.

1

Svenska Orchiska Ordklass Kommentar
1 ash räkn.
10 nuk räkn.
10 ash-go räkn.
11 ulb räkn.
11 ash-go-ash räkn.
12 num räkn.
12 ash-go-dva räkn.
13 ash-go-gakh räkn.
14 ash-go-fahr räkn.
15 ash-go-krak räkn.
16 ash-go-chem räkn.
17 ash-go-udu räkn.
18 ash-go-atto räkn.
19 ash-go-krith räkn.

2

2 mash räkn.
2 dva räkn.
2 mash räkn.
20 dva-go räkn.

3

3 gakh räkn.
3 nam räkn.
30 gakh-go räkn.

4

4 ruk räkn.
4 fahr räkn.
40 fahr-go räkn.

5

5 krak räkn.
50 krak-go räkn.

6

6 ulm räkn.
6 chem räkn.
60 chem-go räkn.

7

7 udu räkn.
70 udu-go räkn.

8

8 atto räkn.
8 nog räkn.
80 atto-go räkn.

9

9 krith räkn.
90 krith-go räkn.

A

administration mûbarshtaum s.
aggressiv sulmurz a.
alarm kushtraum s.
aldrig narkû adv.
alkohol zimum s.
alla ûk pron. indefinit pronomen
allians bashkaum s.
allierad bosnakurz a.
allierad bosnauk s.
allsmäktig tânfuksham a.
allt ûk adv.
alltid ûkil adv.
allvarlig horm a.
altare thoror s.
alternativ nanulg s.
alv alba s.
alv ilid s.
alv karkanzol s.
alv golug s. noldo, högalv
alv zan s.
alv pakên s.
alver albai s. plur. plural av alba [används även som singular]
ande frûm s.
andra grak räkn.
anfall sadáuk v. imperativ
anfalla sadáuk v.
annars nanulg adv.
annorlunda râz a.
antik motsham a.
använda gorgulbat v.
användbar graturz a.
arbeta gorat v.
arbete gor s.
arbetsam gorurz a.
arena lam s.
armé urhoth s. orchisk armé = 10 zhari s.d.o.
armé máshtár s.
arm bazg s.
arm ram s.
arm krah s.
armborst lak s. missvisande, se krûklak
armborst krûklak s.
artilleri topa s.
asfull turshurz a.
asgam gâjûp s.
aska hîsht s.
aska s.
asätare hut s.
asätare gâjûp s.
att at
att vara ful gâjûmat v.
attack varsulom s.
attackera sadáuk v.
av raz
av afar
avgrund pafund s.
avlida zábrát v.
avlägsen larg a.
avrätta vâdoksogat v.
avrättning vâdoksâm s.
avsky ponî v.
avstånd gâb s.
avtal rázjâb s.

B

backa rejtharat v.
bah skai interj. föraktfull interjektion
bajs bag s.
bajspackare bagshatîgatar s. syftar på bög
bajspackningsoffer bagshatîgatok s. syftar på ett offer för bögvåldtäkt
bakhåll prauta s.
bakhåll prakûth s.
bakom prap prep.
bakom bak prep.
bakom rejthar prep.
bakom kroppen bakharna ?
bakre prapsam a.
baksida bak s.
baksmälla zôza-marz s.
bakåt rejthar adv.
bakända hom s.
balans burzash s. eg. “samma vikt”
balja logon s.
ballista vogtopa s.
band rûs s.
bar zogtark a.
bara tug adv.
bark lavozâgh s.
barrträd brodh s.
be lûpat v.
bebis foshnu s.
bedöva htog v. onomatopoetiskt “bonk”
befästning kûtoz s.
begrava vorrogat v.
begrava vurrogat v.
begrava zagávarrat v. slänga ner lik i hål
begrava jargzat v.
begå hor kurvanogat v.
behaglig tor a.
behov nargzab s.
behållare atish s.
behöva nargzabat v.
belladonna madargon s. rusväxt
beläggning pîlak s.
belägra shathorothat v.
belägring shathorothaum s.
ben shal s.
ben asht s.
ben thach s.
berg mal s.
berg uzg s.
bergspass zagh s.
beroende haz a.
berusad turshurz a.
berätta shumâbat v. alt. uttal se shúmjabat
berätta shúmjâbat v.
berätta shaumâbat v.
berättelse shumâb s. alt. uttal se shúmjab
berättelse shaumâb s.
berättelse shúmjâb s.
berömd sul a.
besk sagrurz a.
beslut urdan s.
besluta urdanat v.
besserwisser sripsh s.
bestialisk pakon a.
bestraffa gâtat v.
bestämma urdanat v.
bete dahâmab s.
bete kâsak s.
bett kafsog s.
betydande mad a.
betydelse tur s.
bevis tudzh s.
beväpnad brulkurz a.
binda haft v.
binda prangat v. med fotboja
binda krimpat v.
bita natathat v. göra tanden
bita kafsogat v.
bita ihop tänderna zal v.
bjälke tra s.
bjällra kumbon s.
björk blotaz s.
björn goltur s.
björn arau s.
björn tathbork s.
bland nâdar prep.
blek zaboth a.
blek zaboht a. alternativt uttal
blockera gukrat v. även “stänga” (om dörrar)
blod blog s.
blod gîjak s.
blod krov s.
blodfläckad pargîjakun a.
blodig krovûrz a.
blodig bolg a.
blodspillan gîjakûdob s.
blodtörstig gîjakpîs a.
blodtörstig bolg a.
blodutjutelse gîjakûdob s.
blomma lûl s.
blotta sig garzogajolat v. eg. “svinga kuken” alt. “göra helikoptern”
bly lapus s.
blå kal a.
blå nûturz a.
blå kaf a.
blåsa frîb s.
blåsa frîbat v.
blåsbälg kakok s.
bläck maushfloch s. eg. “penn-vätska”
blända akarohûmat v.
blöda nakrovat v.
blöt gull a.
blöt netark a.
blöta gullat v.
bojor krimp s.
bok mak-gathl s. eg. “många papper”
boll rakh s.
bondgård kûflag s.
bondgård banôs s.
boplats banôs s.
boplats banám s.
bord trîz s.
borg kala s.
boskap rai s.
boskap dorût s.
botten latamâm s.
bov zuzar s.
bra zark a.
bra or adv.
brand ghâsh s.
bred gogân a.
bredsvärd hanksar s.
bredvid praú prep.
brilliant shalkîsham a.
brinna gashat v. alt. stavning, se ghâshat
brinna ghâshat v.
brist ekla s.
brons zoshk s.
brott bugnakh s. eg. “mot-regel”
brottas parfûtat v.
brottas glima v.
brun gru a.
brunn flochronk s.
brunn ghurn s.
brygd zím s.
brygga zimat v.
bryggare brusszal s. dialektalt
bryta molvat v.
bråka bartasat v.
bråkdel dhît s.
bråkstake shâtaz s.
bräda s.
bräda dras s.
bränna nagâshat v. göra elden
bränna på bål gashmat v. alt. stavning, se ghâshmat
bränna på bål ghashmat v. eg. “eld-döda”
bröd buk s.
bröst froharna s. framför kroppen
buckla bungo s.
bud golm s.
budbärare golmatar s.
buller zurm s.
buller zhurm s.
bullrig zhurmurz a.
bundsförvant bosnauk s.
bur kafáz s.
buske shakurr s.
buske drûth s.
by goi s.
by fashat s.
by ûtot s.
by katund s.
bygga nûdertogat v.
byte praush s.
byte gûjah s.
byxa thachgulum s. eg. “benbeklädnad”
båda ukmash räkn.
båge barh s.
båge kugh s. inte vapnet
båge lak s.
bågskytt kalus s.
bågskytte kalaum s.
bål harna s. inte eld
båt lundar s.
bäck vraplash s. eg. “fotvatten” dvs. vatten nära fötterna
bälte broz s.
bänk tog s.
bär kokar s.
bärnsten kolaubar s.
bäst mâmor a. sup.
bättre mâr a. komp.
bög bûtharog s. eg. “en som är irriterande”
böjd kughurz a.
böjelse parkulun s.
böna grosh s.
bönfalla lutomat v.
bördig hru a.

C

cell kolaus s. fängelse
cell kolauz s. fängelse
centrum mos s.
ceremoni kaushar s.
charm falum s.
charm fal s.
chock bak s.
cirkel roth s.
citadell kûtotaz s.

D

dag drau s.
dal lugaun s.
dal gropor s.
damm pluhûn s.
damm hurdh s.
damm sat s.
de tak pron.
defensiv skûturz a.
dem tak pron.
demon dâgalûr s. mjäkig
demon pauzûl s. mäktig
demon dachman s.
den za pron.
dessutom maza konj.
destillera shakulogat v.
destination mazl s.
det alag dem. pron.
det za pron.
det ajog dem. pron.
det dröjer! gâbil interj. eg. “tids-avstånd”
detalj naz s.
dike hondok s.
dimma mîgul s.
dimmig mîgulurz a.
disk globatish s. eg. smuts-kärl
diskussion shumjâb s.
dit atîgat dem.
djup tholl a.
djur bork s.
djur alaj s.
dolk kam s.
dolk thauk s.
dolk kurîl s. lång och smal, brynjebrytande
domstol gîkator s.
drúadan oghor s. vildman
dra hoqat v.
dra hoq v.
dragkärra korroz s.
drake kûlkodar s.
drake gothbork s.
dricka pauat v.
drog sushatas s. Alt. uttal se shushatas
drog shushatas s.
drottning mabrotnosh s.
drunkna drûshat v.
drunkna mâbûsat v.
dryck pau s.
dräkt potak s.
dränering hul s.
dränka mâtmâbûsat v.
du lat prep.
dum marr a.
dum pagurz a.
dumskalle pagog s.
dunkel muzurz a.
dunkelhet muzog s.
duva plumub s.
dvärg huka s.
dvärg shakutarbîk s.
dvärg gazat s.
dynga bag s.
dynga bagh s.
dynghål bagronk s.
dyster fatoft a.
ug adv.
dålig nâror a.
dålig vel a.
dån zurm s.
dåre gortag s.
där amal dem.
där atîgat dem.
där al dem.
därborta atîgat dem.
matat v.
mat v.
död maturz a.
död gurz a.
döda matumat v.
döden ma s.
dödlig matumurz a.
dödlig matum s.
dödskalle kafak s.
dödsryckningar makapusi s.
döma dûmpat v.
dörr llôs s.
dörr dagronk s.
dörröppning dolap s.
döv shadûr a.

E

efter ubil adv.
efteråt ubil adv.
eget tabza adv.
ek dushak s.
ekorre kautar s.
eld ghâsh s. tolk.
eld zájar s.
eld bal s.
eldbringare thrakurghash s.
eldmakare hûrghashlu s.
element alimant s. vatten, jord, eld, luft, eter/ande
elfenben fauldush a. syftande på färgen
elitgarde hoerk s.
elitsvartblod uruk-hai s.
eller nanulg konj.
eländig nûdît a.
emotta trat v.
en ash pron.
en till agh-ash eg. “och en”
endast tug adv.
enkel gat a.
enorm pamas a.
ensam ashûk a.
enväldig härskare ashdurbûk s. eg. “en-härska-alla”
erigerad penis ghrû s.
erövra sundôgat v.
erövring sundaum s.
ett ash pron.
exakt námagzô a.
exempel gatârz s. eg. “göra-att-som”
existera ghugat v.
expedition fush s.
expert sripsh s.
explodera palkasat v.
explosion plasî s.
explosiv plasasurz a.

F

fackla pushatar s.
faktum nugbash s.
falk sâkaftor s.
falk gîrakûn s.
falla bîat v.
fallgrop kurth s.
fallucka katraf s.
falsk prakhurz a.
familj pokol s.
familj rak s.
fan skai interj. interjektion
fanatisk fotakurz a.
fanatism fotak s.
fara golb s.
fara bai a. (i t.ex. albai)
farlig torû a.
farlig fukaush a.
farsot murtag s.
fasansfull nagîthas a.
fat logon s.
fegis kreichek s.
fegis zémarpak s.
fegis fraukanak s.
fel nandrôkum s.
fel nandrôkas adv.
fest gost s.
festa dafarat v.
fet dajamburz a.
fett ûndur s.
fiende armauk s.
fientlig vel a.
fila krûv v.
finger krûr s.
finger gaush s.
fingra gaushat v.
finna gimbat v.
finnas eshat v.
finnas ghugat v.
finne kolbîs s.
fira gostat v.
fis pushdug-rof s. eg. rövstank
fis mez s.
fisk poshak s.
fitta plashnák s.
fjant flâg s.
fjant darûk s.
fjantig darûkûrz a.
fjäder flauth s.
fjärran larg a.
fjättra vargat v.
flagga muzhluthrum s. eg. “igenkänningstyg”
flamma flak s.
flamma push s.
flank sâhd s.
flaska platish s. sammandragning av plashatish
flat gokat a. oregelbundet
flat dal a.
fler maktu adv.
flest maktash adv.
flinta stral s.
flintskallig paflock a.
flock graug s.
flod lum s.
flod ana s.
flod vraplash s. eg. “fotvatten” dvs. vatten nära fötterna
fluga flâg s.
flugsvamp bagga-igg s. eg. “gift-svamp”
fly rejtharat v.
flyga gûmat v.
flygfä flâg s.
flå rîpat v.
fläskig a.
flätverk garshota s.
flöde hul s.
folk hai s.
form zna s.
formation nash s.
fors lumvogal s.
forska garmogat v.
fort pok s. alt. stavning
fort pog adv.
fortfarande thrang adv. dialektalt
fortsätt vrapogat v. imperativ
fot vra s.
fotboja prang s.
framför fro prep.
framför kroppen froharna s. ?
framsida bal s.
framsida fro s.
framåt vrapog interj.
framåt parpara adv.
fredlös arataus s.
fredlös aratasurz a. oregelbundet
fri nauruk a.
frisk nârgâm a. eg. “inte sjuk”
frost fâtofsân s.
frukost ashrokil s.
frukt pam s.
frukt srû s.
frukta drûat v.
fruktan bak s.
fruktansvärd tîmorshâm a.
frysa nâgrît v.
frysa krintat v.
fråga urat v.
fråga urum s.
frågande ururz a.
från iz prep.
frånstötande shaporrurz a.
frö far s.
frö sru s.
frö fargu s.
ful groz a.
ful gâjûmurz a.
ful shêmatut a.
fullständig ûk a.
fullständigt ghûk adv.
fylla gûkat a.
pak adv.
fågel gûmalaj s. eg. “flygdjur”
fågel shapênd s.
fågel bubhushflâg s.
fånga gatat v. alt. ord
får bresh s.
fälla grak s.
fälla kurth s.
fällgaller traun-zabraut s.
fält fûadh s.
fält rafshat s.
fältherre zotan-lufûtatâr s.
fängelse burg s.
fängelse bauruk s. eg. “lås-orch”
fängslad baúrukurz a.
färg nâgir s.
fästa nûgîsat v.
fästningsvärn maprojit s.
föda upp rausat v.
följa valbat v.
för ûr adv. dativ-bildande
för närvarande du adv.
föra oljud zhurmat v.
förbanna navelat v. göra dåligt
förbanna bolvagat a.
förbannelse bolvag s.
förbund zabîslav s.
fördunkla mugat v.
före áshûrz a. komp.
föredra ashbazgat v.
förfader stargûsh s.
förfalla grazadhat v.
förflytta kat v.
förflytta ka v.
förgifta holmat v.
förhandlingar shumjâb s.
förklä sig shatratogat v.
förklädnad shatragtaum s.
förlamad haltz a.
förlora bufat v.
förlust buf s.
förlåtelse gotlat s.
förmoda tonprakhat v.
förmodligen ghug adv.
förnimma gusnat v.
förolämpa fîs v.
förolämpning fîgû s.
förråd hambar s.
förråd grûmbull s.
förse med spikar majat v.
först áshûrmâm adv.
förstöra dulat v.
försvar skût s.
försvar mûprogît s.
försöka tuglat v.
förtrolla namat v.
förvisa dabogat v.
förvrida dulat v.
förälder paraund s.
förödmjuka fîgût v. oregelbundet
förödmjukande fîgurz a.

G

gaffel baug s.
galen trênot a.
galen galin a.
galge karmangol s.
gallskrik sokalî s.
gam gâjûp s.
gammal a.
gammal man sharkû s.
ganska nârnugzô adv.
gata nalgh s.
ge nârthrakat v. eg. “inte-ta”
ge darat v.
gemensam sha a.
genast pok s. alt. stavning
genast pog adv.
genom izu prep.
genomblöt gullurz a.
genomborra gore v.
get dagrî s.
gift farmak s.
gift holm s.
gift varazâdî s.
gift vrâs s.
gift bagga s.
giftig holmûrz a.
giftig baggahûrz a.
giftmörda vrást v.
glaciär akul s.
glad nârnazaburz a.
glas zahím s.
glädje nârnazab s.
glöd kulâmak s.
glöda kulâmakat v.
gnaga brogdat v.
gnaga brogat v.
gnagare mikbork s.
gnida krûv v.
gnissla kîsat v.
gnissla tänder zurrat v.
gnista stauk s.
god zark a.
god mîr a.
golv trul s.
gott gâkh interj.
granne fûkî s.
grav vor s.
grav matronk s. eg. “död-hål”
gravhög vorkodar s. eg. gravkulle
gravhög kaup-dû s. ???
gravplats vorroz s.
gren dob s.
greppa v.
grilla pîkat v.
grind doraz s.
gripa tag i rokat v.
gripklo krûpû s.
gris búb s.
grop gronk s. tolk.
grotta shâpol s.
grov hazt a.
grov ashpar a. terräng
grund skugga a.
grupp shalk s.
gruva s.
gruvarbetare gundgêndar s.
grym mauzur a.
grym manorsham a.
gryning ashdrau s.
grå gra a.
grå groth a.
gräl cop s.
gräns zugl s. alt. ord
gräns kab s.
gräs brach s.
gräs zel s.
gräs bar s.
gräva garmogat v.
gräva grafat v.
gräva grub v.
gräva feglat v. dialektalt
grävande garmog s.
grön balograt a.
grön gilbat a.
grönsak zarza s.
grönsak baraush s.
grönska gîth s.
gubbe sharkû s.
guide voshatraum s.
gul sholûrz a.
gul vordog a.
guld art s.
gunga lakundat v.
vrat v.
gå in i hû-nât v.
gård oborr s.
gödsel bag s.
gödsel aburzgur s.
gömma mûshofat v.
göra báj v.
göra gu v.
göra nat v.
göra något dumt pagog-nat v. eg. “idiot-göra”

H

ha uga v.
hack gadhê s.
hagga shatraug s.
hall hajât s.
hals fût s.
hals gol s.
hals barn s.
hals mâsl s.
hals kadaf s.
halsband gîrdan s.
halv gîsm a.
halvlängdsman stanchur s.
hammare magath s.
han ta pron.
hand nalg s.
hand bazg s.
handel tûz s.
handikappad ulog s.
handla tûzat v.
handske dorashak s.
hantverk shakathsî s.
hantverkare zogtar s.
hantverkare arth s. pl. artha
hantverksgille nazg-arth s. eg. “ring-hantverkare” pl. nazg-artha
hantverksmästare durb-artha s.
hastig snak a.
hat urro s.
hata urrogat v.
hav fhaplash s. eg. “jättelikt vatten”
hav kamaz s.
hav dot s.
havre tarshan s.
hed bîshûk s.
hej brosh interj.
hela mîgat v.
hela ûk adv.
hellre ashbazg
hem vótár s.
hemlig ûkilba a.
hemlig jîshotasanurz a.
hemlighet jîshotasaun s.
hemsk ugurz a.
hemsk tîmorshâm a.
hemsöka nîdîkat v.
hemtrakt lâvadh s.
herde graug s.
herre shakh s.
herre zot s.
herre goth s.
het nazot a.
hetta gashum s. alt. stavning, se ghâshum
hetta ghâshum s.
hillebard kîz s.
himmel nût s.
himmelsblå nûturz a.
hink ong-thlûn s. eg. järnmage
hitta gimbat v.
hitta gimb v.
hjul rukul s.
hjälm parkronar s.
hjälmkrossare sharpat s.
hjälp vok s.
hjälpare gagna s.
hjärna trû s.
hjärta zêmar s.
hob stanchur s.
hon to pron. extremt dialektalt
hon na pron.
honung mâth s.
honung mâgalt s.
hoppa farghat v.
hoppare zigíbanauk s.
hoppare shirûkar s.
hora kurv s.
horande kurvanog s.
horn brî s.
hosta gâmzhurm s. eg. “sjuk-ljud”
hov thundar s.
hud lush s.
hugg krîr s.
hugga krîrat v.
huggkniv kîz s.
huggtand kâsak s.
huggtand dahâmab s.
hulling môsh s.
humor khmugog s.
hund hundur s.
hund snût s. oregelbundet
hundar snûtu s. plur. oregelbundet
hungra harbat v.
hungrig û a.
hungrig dar a.
hur gûz frågeord, alt. stavning se gûr
hur narz frågeord
hur gûr frågeord
hur mycket…? mamak? frågeord
hur många…? mamak? frågeord
hus garola s.
hus dâr s.
huvud dur s.
hydda kasol s.
hylla s.
hål grônk s. alt. egentligen felaktig stavning till gronk
hål baur s.
håla zagâvarr s.
håla shatrôful s.
hålla nardat v.
hålla mâbajat v.
hålla tyst sharat v.
hånskratta parkoshat v.
hår kaum s.
hår flok s.
hård gundurz a.
hälla gûkat a.
hälsa broshanat v. ?
hälsning broshan s.
hämnare shápogatâr s.
hämnas shapogat v.
hämnd hak s.
hämnd shapog s.
hämta thrakat v.
hända ghugshat v.
händelse gûg s.
händelse ghugsh s.
hänga vîrrat v.
hänga rûngat v. dialektalt
här al dem.
härold kasnok s.
härska mabrotnogat v.
härska zotnog v.
härska zotnogat v.
härska durbat v.
härskare durub s.
häst shrâ s. ful
häxa shatraug s.
bar s.
hög lug a.
hög nalt a.
hög shum s.
hög grumbull s.
höger dath adv.
höger gorosh adv.
höger dash adv.
högland boshok s.
högljudd zânalt a.
högmästare gothai s.
hök gîrakûn s.
höna shapênd s.
hönsfarm shapêz s.
höra kasnat v.
höra kaspat v.
hörn bun s.
hörna kând s.
höst vîsht s.
hövding durub s.

I

i ishi prep.
i sänder ashgil
ibland nârkil adv.
idag dudraut adv.
idegran barshêna s.
idiot pagog s.
idiot flâgît s.
igelkott spazbork s.
igelkott urauk s.
igår ugdraut s.
ihålig zhavarr a.
ihålig grop a.
illamående velgjurz a.
illbatting shataz s.
ilska thrâng a.
imorgon ubdraut adv.
imperium porandor s.
infanteri kâmbasor s.
information vukrásh s.
ingenjör zongot s.
ingenjör tûzantar s.
ingenstans naral adv.
ingenting asgâjâ s.
ingång ta-hûm s.
inhägnad thur a.
inkräkta conogat v.
innan ugil s.
inomhus ishidar adv.
inre votauk s.
insekt nochur s.
insekt nuchur s.
insekt brûv s.
insjukna langat v.
inte ne adv.
inte nar adv.
intressant ah a.
inuti ishi prep.
inälvor hosh s.
inälvor gshuta s.
irritera buthagh v.
is akûl s.
isstorm pogalm s.

J

ja nen interj.
jack gadhê s.
jag gur pron.
jaga nakargat v.
jaga vorbat v.
jaga gajûp v.
jakande nen adv.
jakt vorb s.
jord tere s.
jord tok s.
jord gunkh s.
jordbruk bujûkasî s.
jungfru vajâz s.
juvel záhovar s.
jägare várbatár s.
jägare vorbatâr s.
jägare gajutar s.
jämra sig gîmog v.
jämra sig vatogat v.
järn hokur s.
järnek prral s.
jätte vâgûn s.
jättelik fha a.
jättestor fha a.

K

kadaver marsh s.
kall graz a.
kalla bugdat v.
kan atâr v.
kanal s.
kanalisera magi vâjos v.
kanin kunol s.
kanske nârkil adv.
kant ana s.
kant skag s.
kant buz s.
kapitulera dorzogat v.
kapten krithar s. alt. stavning, se krîthar
kapten krîtar s.
kar taun s.
karva gadûhêndat v.
kasern kazorm s.
kassera bûshat v.
kast sor s.
kasta hud v.
kasta hodh v.
kasta hudh v. alt. stavning, se hud
kasta soranogat v.
kasta iakat v.
kasta bort bûshat v.
kastpil bauz s.
kastrera kulotkothogat v. eg. “pungklippning”
kastrering trod s.
kastspjut hudstî s.
kastvind s.
katastrof bolb s.
kavalleri kalors s.
kedja varg s.
kil pûk s.
kittel kus s.
kittel shâtamûb s. stor
kittel kazan s.
klan bukra s. eg. klo = “del av orchstam”
klan fos s.
klan pokol s.
klan rak s.
klan bajark s.
klanstatus faus s.
klantig baknalgûrz a.
klippa shakâmb s.
klippa thop s.
klippa kothat v.
klippblock shakâmûb s.
klippig thopurz a.
klo bukra s.
klok zûr a.
klot shuk s.
klubba darga s.
klubba kopak s. stor
klubba kopan s. liten
klubba sharpat s.
klubba hsu s.
klump lâmosh s.
klyfta plaskom s.
klyva kâgat v.
klyva sorghat v.
klyva khamat v.
kläder gulum s.
kläder palhur s.
klänning grugulum s. eg. “kvinnobeklädnad”
knarra kîsat v.
knekt ushatâr s.
kniv hnifur s.
kniv noz s.
kniv thauk s.
knivblad zuzg s.
knocka hutogat v.
knulla opakarkat v.
knut asr s.
koja dâr s.
koka zau v.
koka zauat v.
koka gathrokat v.
kol burz-ghashgund s. eg. “svart-eldsten”
kol kûmûr s.
kom pôtat v. imperativ
komma ihåg burgat v.
kompani zhar s. 1 zhar = 10 lurgi s.d.o.
konklav kashaul s.
konstig nargil a.
konstig nârgal a. alt. stavning
kopp zán s.
koppar rêm s.
korg skort s.
korg-arbete garshota s.
korn sru s.
korn olb s.
kors krûk s.
korsfästa krûksogat v.
kortsvärd shapat s.
kosta parumat v.
kraft fuk s.
kraft pardahûn s.
kraft bâr s.
krage bruk s.
krig lufût s.
krigare ushatâr s.
krigsföring lufûtaum s.
krigsmaskin lufûtglat s.
krita shâkumbas s.
krok gank s.
krok krab s.
krok grop s.
kroksabel jatagan s.
kroksabel pall s. liten
kropp trupp s.
kroppsdel krâsh s.
krossa barashat v.
krossa margzat v.
krossa shatûpat v.
krydda bulmos s.
kryp nuchur s.
krypa skrizgat v.
kråka gal s.
kråka sorr s.
kräla zovarrat v.
kräla zovarr v.
kub kûb s. plats där heliga strider utkämpas
kuk gâjol s.
kuk opagaddur s. poetiskt “sexpåle”
kuk karkû s.
kulle kodraun s. liten
kulle kodar s.
kult bos s.
kult s.
kunna atârat v.
kunskap atârum s.
kupol kub s.
kurir rêndas s.
kuslig rakothas a.
kuslig lomorâshâm a.
kvalitet graturzum s. eg. “användbarhet”
kvar nârka adv.
kvicksilver zahuv s.
kvida ulurîjât v.
kvinna makado s. osv
kvinna gru s. uppskattande ord om orchkvinna, se gru “brun”, syftande på hudfärg
kvinna nashra s.
kvinna makatok s.
kvinna plashnák s.
kväljning velgja s.
kväll narkdrau s.
kylig graz a.
kåpa gaun s.
kåpa bruk s.
käft nóful s.
käft korlash s.
källa flochronk s. vattenkälla
källa plashpus s.
kämpa fark v.
känd sul a.
känna gusnat v.
känna lushat v.
känna igen muzat v.
känsel lushum s.
kärl atish s.
kärr mosal s.
kärra korn s.
köld fâtofân s.
könsjukdom frangîz s.
köpa parat v.
köra nâgasat v.
kött barz s. alt. ord
kött mauskat s.
kött macha s.
köttsoppa lang-maush s.

L

labyrint humbor s.
lag gîkator s.
lag nakhum s.
lagra hambarat v.
lampa púshatâr s.
land uzg s.
landmärke paustar s.
landsflykt margim s.
lans shatauz s.
lans hoshat s. oregelbundet
larv dhomaj s.
latrin bagronk s.
lavin rung s.
le nârnâzabat v.
ledare krûal s.
ledare durub s.
ledig nauruk a.
legend pral s.
legosoldat ta-parat s.
legosoldat pagamarras s.
lejon lâtagû s.
leka tailat v.
leprasjuk zigîbanauk a. s.
lera balt s.
lera korpaus s.
lera bot s.
leva ghugat v.
levande gajál a.
liga zabîslav s.
ligga gömd fauthat s.
lika zash adv.
likätare haldûp s.
lim kaurash s.
lina srug s.
lite sta a. diminutiv partikel
liten gâz- a.
liten sta a. diminutiv partikel
liten staurz a.
liten mik a.
liv gajum s.
livvakt hoerk s.
livvakt rog-votak s.
ljud s.
ljud zánalt s. högt
ljudlig zhurmurz a.
ljung marraun s.
ljus púshatâr s.
ljus drau s.
ljus sholûrz a.
ljust draurz adv.
lockbete nûdîl s.
lod lak s.
loppa plosh s.
lort glob s.
lova malkogat v.
luft kîa s.
luftdrag galtaum s.
lufthål fût s.
lukt snoshum s.
lukta snoshat v.
lukta lechat v.
lura prakhat v.
lus plosh s.
lust opash a.
lycka vogtar s.
lyckas vogtarat v.
lycklig nârnazaburz a.
lyda nârdurbat v. eg. “att inte härska”
lyda obâshat v.
lyfta tulkat v.
lykta púshatâr s.
lykta fanar s.
lysa drauat v.
lyssna kasnat v.
lyssna kaspat v.
låda kûb s.
låg sta a. diminutiv partikel
låg ûl a.
låg luthr a.
låga push s.
lång gûjat a.
lång muzg a.
lång gajat a.
långsam thak a.
långt muzg adv.
långt borta bush a.
lås brav s.
lås ba s.
låsa bat v.
läder lag s. dialektalt
läder lakur s.
läderrem rûp s.
läger fushaum s.
läka skador mîgat v.
lämlästa gîmtog v.
lämna nartat v.
längs ulmakh prep.
lära ut mûghat-atârum v. eg. “tvinga kunskap”
lätt nârbururz a. eg. “inte tung”
lätt gat a.
läxa upp skammat v.
lögn prakh s.
lögnare prakhatar s.
löjtnant karg-kragôr s.
lönnmörda vrâst v.
lönnmördare vrástar s.
lösensumma shaparbalaum s.
löv flot s.
löv gathl s.

M

mage lugûth s.
mage thlûn s.
mage froharna s.
magi zgur s. alt. ord
magi dush s.
magiker dúshatâr s.
magiker gûl s.
magisk dúshûrz a.
magisk varelse gûl s.
maka nashok s.
make shok s.
makt lîma s. (i ulîma “Tron”)
makt fukaush s.
mal var s.
mala blûgat v.
man bur s.
man shara s. människa av maskulint kön
mantel potâk s.
march vrapog s.
marknad trog s.
marmor fauldush a. syftande på färgen
marschera vrapogat v.
mask krûmab s.
maskin glat s.
massa zim s.
massakrera thorat v.
massiv valaumshâm a.
massor shum s.
massor shrinkh adv.
mat throku s.
mat dôf s.
mata ushkat v.
material pûzh s.
med gulb konj.
medan zâshil adv.
medan kusn adv.
medicin gâmumbug s. eg. “mot-sjukdom”
men ûrur konj.
men tûg konj.
mena turat s.
mening tur s.
mer maktu adv.
mer s.
mest maktash adv.
mest mâm adv.
metall madom s.
metalltråd tolkrimp s.
middagstid mosdraut s.
min gurb pron. poss.
mindre adv.
minska voglogat v.
minst zum komp. a.
miserabel vesall a.
mitt mos s. ej pronomen
mjuk snâg a. (i t.ex. snaga)
mjäkig blagh a.
mjölk kumashat s.
mocka bajat v.
mockad bajuga v. perf.part.
moder opakarkuga s. eg. prf.part. “knullad”
moln ro s.
moln mîgul s.
molnig mîgulurz a.
monster kulshodar s.
monster flagz s.
morgon ashdrau s.
morgon mang s.
morgonstjärna rând-maj s. eg. “tung spikförsedd”
morra hungrogat v.
morra hungrog v.
mortel aurok s.
mossa mash s.
mot bug prep.
motståndare armauk s.
mugg kolk s.
mugg platish s. sammandragning av plashatish
mullvad urauth s.
mun goj s.
mun bugd s.
mur kûthaus s.
mura shatorat v.
murbräcka krîdash s.
musik aklash s.
mycket shum s.
mycket mak adv.
mylla gunkh s.
mystisk vogaumtar a.
mystisk ândartar a.
må det bli så gâkh v.
må det vara att gâkh v.
mål kalaum s.
mål mazl s.
måltid throkhil s.
måltid gîl s.
månad shil s.
måne hân s.
måne mon s.
måne hanhar s.
många shum s.
många mak pron. indefinit
månljus drautrân s.
måste nárig v.
måste nârlg adv.
mäktig fukaush a.
mängd zim s.
människa tark s.
märke shon s.
märkt shanûm a.
mässing shurr-madom s. eg. “piss-metall” alt. ord
mässing praunk s.
mästare goth s.
mästare shakh s.
mäta glâd v.
mögel mûk s.
mögla mûkat v.
möglig mûkurz a.
mönster lajîl s.
mörda vrást v.
mördare thrug s.
mörk burz a.
mörker burzum s.
mörkgrå snâgburz a. eg. “svag-svart”
mörkhyad zoshakan a.
mössa kasul s.

N

naken zogtark a.
namn Azog s. orchiskt
namn Ghâsh s. orchiskt
namn Bolg s. orchiskt
namn Gorbag s. orchiskt
namn Golfimbul s. orchiskt
namn Grishnâkh s. orchiskt
namn Lagduf s. orchiskt
namn Mauhûr s. orchiskt
namn Lughorn s. orchiskt
namn Radbug s. orchiskt
namn Shagrat s. Orchiskt
namn Muzghash s. orchiskt
namn Ufthak s. orchiskt
namn Uglûk s. orchiskt
namn Snaga s. Orchiskt
namn um s.
namn Yagûl s. orchiskt
nation komab s.
natt burzum s.
naturligtvis mânên a. interj.
nedför taposhat adv.
nedslag varsulom s. plötsligt
nedstiga zâbrât v.
negativ nâror a.
nej ne interj.
nej nar interj.
nekande nar a. adv.
nekromantiker par-vadokunaut s.
nekromantiker dî-vadokunvot s.
ner lata prep.
ner gukht prep. alt. ord
nervös dromdas a.
ni lat prep.
ni lak prep.
ni lati prep.
nivå kab s.
nog! thlûk interj.
noldo golug s. högalv
nomad shatogtar s.
normal ngur a.
norr vor s.
norrut voraut adv.
nu du adv.
nu ghâ adv.
nudda prokat v.
nummer krûr s.
ny rau a.
nyckel kolos s.
nyligen raushatas adv.
burlash v.
någon kon prep.
någonsin parhor adv.
något kon prep.
några pak adv.
nål gîlpân s.
nåväl gâkh interj.
näbb skop s.
nämna jâbat v.
när ilur frågeord
nära mûsh adv.
näsa snosh s.
näsa hund s.
nästan mush adv.
nät rrît s.
nät rrît-maj s. med spikar
nöje zrî s.
nöt ar s.
nöt kokar s.

O

obscenitet nadoht s.
och agh konj.
också uf adv. alt. ord
också agh-zash
ockult fashoht a. alternativt uttal
ockult fashoth a.
odjur stâz s.
odöd zuzar s.
odöd haldûp s.
offer flî s.
officiell zûrtar a.
ofta thil adv.
ohyfsad okurt a.
ok zâgîra s.
okokt pamîg a.
olja voj s.
oljud zhurm s.
oljud rukh s.
ollon talamâm-karkû s. eg. “kuk-topp”
oländig ashpar a. terräng
om rag
om ghung (konditionalis)
omfattande shum s.
omgivande lev a.
omkring nârprán adv.
ond vel a.
ond laug a.
ond ande ari s.
ondska laugshat s.
ondvatten flochvel s. komisk benämning på sprit?
orch uruk s.
orchgrupp lurg s. (ca: 10-15 orcher)
orchiska urukgîjab s.
orgie shafrênaum s.
orm gâjarpan s. stor
orm gajarpan s. liten
ornament lurkh s.
ovanför tala prep.
ovanpå tala prep.
ovansida talum s.
oväder dushtala s.
oväder murlât s.
ovän armauk s.
oxe gorka s.

P

packa bajs bagshatîgat v. syftar på analsex
panik lomor s.
pansar korrak s.
pansarmakare khangaral s. plur.
papper gathl s.
papper prath s.
parera skûtogat v.
pass zagh s. bergspass
passa pûrzat v.
paus vrau s.
pelare shatûl s.
penetrera opahluat v. syftande på samlag
pengar hola s.
pengar par s.
penna maush s.
person shra s.
perversion mûbrapshat s.
pigg spaz s.
pik patarshan s.
pil mikul s.
pil shagît s.
pil lak s.
pilbåge bogi s.
pilbåge lak s.
pilskur shaug-batar s.
pilträd sholg s.
pinne hûth s.
pirat zuzar s.
piska fashaukalogat v.
piska frúshkul s.
piska rafat v. under fotsulorna
piska thupar v.
piss tukh s. alt. ord
pissa shurrat v.
planta isl s.
planta baum s.
plats roz s.
plats stazg s.
platt dal a.
platta s.
plikt nârlg s.
plog parmênd s.
plugg hûth s.
plundra zorrat v.
plundra plaukat v.
plundring plauk s.
plåga hrizig s.
plötslig trosh a.
plötsligt trosh adv.
pojke karkûgâjal s. eg. “kuk-yngling”
ponny kalush s.
port doraz s.
portal hûm s.
potatis bughnrakh s. eg. “boll-rot”
precision námagzum s.
pris parum s.
prygla fashaukalogat v.
pulver sat s.
pumpa tulumubat v.
pung kulot s.
purpur vajolk s.
purpurfärgad vajolkurz a.
tala prep.
erg prep.
påle gaddur s.
påse kulot s.

R

rak drît a.
raka rrujat v.
ramla v.
rand buz s.
ras hai s.
raseri tarbâm s.
raseri gnyja s.
ravin plaskom s.
rebell karîngrautas s.
regel mogsh s.
regel llôs s.
regel nakh s.
regn shau s.
regnbrist thag s.
relaterat till nur a.
relik mabotun s.
rena dâhautomat v.
rengöra duthat v.
rensa zorrat v.
rent neglobûrz a.
rep krimp s.
rep gâjalm s.
reptil shatarpî s.
resa varshat v.
rese uruk-hai s.
reträtt rejthar s.
revben braun s.
rida bartom v. ?
rida bartomat v.
riddare bujar s.
rik pasun a.
ring nazg s.
ringbrynja rrîtnâzg s. eg. “nät-ring”
ringbrynja korragnâzg s.
ringvåldnad nazgûl s.
ritual kaushatar s.
ro bukot v.
ro ámul s. ex. lugn och ro
rosta pîkat v.
rot rânaz s.
rot bughn s.
rovfågelsklo varsulom s.
ruin garmadh s.
rum od s.
rund roth a.
runka opashukat v.
rustad korrakurz a.
rustning korrak s.
ruttna prâsogat v.
ruttna kalbasaunat v.
ryck kapus s.
rycka kapusat v.
rygg bakharna s.
rygg kurrauz s.
rykte sulum s.
rymlig gûjân a.
papîg a.
graz a.
rådgivare kîshaulus s.
rådjur kaprul s.
rådslag shumjâb s.
råkyla fatoft s.
rånare vajodatar s.
rånare raendi s.
räcka burlash v.
räcka över bazgat v.
räd sulmog s.
ränna plaskom s.
rätt bash a.
räv dolpan s.
röd krovûrz a.
röd bolg a.
rök krich s.
rök trim s.
rökhål trimfût s.
röra vid graurat v.
röst záta s.
röst mog s.
röv rof s.
rövare kaugzi s.

S

sabel kirras s.
sabel nicaj s. stor, nästan rak (falchion)
sadel shal s.
sadism zrîum s.
saga shúmjâb s.
sal hajât s.
salt kraup s.
salt mug s. dialektalt
samla shrakhat v.
samla srinkhat v.
samla ihop srinkat v. transitivt
samling shrak s.
samma zash adv.
samtal shumjâb s.
sand rar s.
sanning nask s. alt. ord
sanning narprakh s.
schaman dúshatâr s.
se upp! hûz interj.
sedan iluga adv. eg. “efter tid”
segrare mundas s.
separera khamat v.
sergeant drartul s.
sfär shuk s.
sida praú s.
sida sâhd s.
sikt pamaj s.
silver zûbardh s.
simma plashat v.
simma notogat v.
sinne hugi s.
sist narkash adv.
sist fundaut adv.
sitta vraut v.
sitta rauat v.
sjuk samundurz a.
sjukdom samund s.
sjukdom gâmum s.
sjunka mîbûsat v.
själ hugi s.
självklart mânên a. interj.
sjö kamaz s.
sjö karmaz s.
ska ub v. hjälpverb
skada hûd s.
skada flak s.
skada skazgat v.
skada mîg s.
skaka gûrat v.
skal lavor s.
skam bâk s.
skarp mûproft a.
skarpskytt pushaktar s.
skelett asht s.
skepp lundar s.
skicka karbat v.
skicka bud golmat v.
skicklig maknûrz a.
skiffer pafûk s.
skina drauat v.
skina shakalogat v.
skinande shendrautsham a.
skinka hom s.
skit glob s.
skit bag s.
skit skai interj. interjektion
skjuta kallogat v.
sko vragulum s. eg. “fotbeklädnad”
skog shulg s.
skog aent-uzg s.
skogsdunge pûlâth s.
skorsten oxhak s.
skratt khmug s.
skratt haha s. onomatopoetiskt
skratta nârnâzabat v.
skratta khmugat v.
skriftrulle lâmosh s.
skrik bartas s.
skrik karkas s. gällt
skrika kjafturat v.
skriva maushat v.
skrud potak s.
skruva nazhat v.
skräck shêmat a.
skräck tîmer s.
skrämma tîmorat v.
skugga burzgûl s.
skugga s.
skugga burzum s.
skuld zaug s.
skur batar s.
skydda maprogat a.
skydda lazgat v.
skylt stashjab s.
skylt shen s.
skymning mug s.
skymning agon s.
skynda pogat v.
skål logon s.
skåra gadhê s.
skägg mîkar s.
skäkta lak s.
skämta zágírat v.
skära plagat v.
skära halsen av negolat v.
skärsår gash s.
sköka makatok s.
sköld oblag s.
sköld skût s.
skölja shaplagat v.
skön tor a.
skörda korrat v.
slag bum s.
slagfält fushjalut s.
slakta vûrasat v.
slaktare fachthal s. plur.
slaktrens gahuta s.
slav snaga s.
slem kûrr s.
slipa maporfat v.
slipsten gur-mapofas s. alt. stavning se gund-maporfas
slipsten gund-maporfas s. se maporfat
slott kalá s.
slott faus s.
slug zûr a.
sluka throkut v.
sluka throkhat v.
slunga flakas s. vapnet
slut fund s.
slut zog adv.
slut bârz s.
slå flak v.
slå grushat v.
slå ihjäl krakat v.
slå på käften grushat v.
slåss ushat v.
släcka narpshat v.
släde kolosh s.
släkt rak s.
slänga falk v.
slösa rûgat v.
smaka jabgusnat v. eg. “känna med tungan”
smaka shîgogat v.
smakbit kjani s.
smal nagushat a.
smed ong-krimpatar s. eg. “järn-bindare”
smedja fark s.
smegma talûn-karkû s. eg. “kuk-smör”
smuts glob s.
smuts flauk s.
smuts palav s.
smyga taikat v.
smyga vaudhomat v.
smyga hoshat v.
småbarn foshân s.
smådjur mikbork s.
smälta shakrîgat v.
smälta shakraum s.
smärta draúmab s.
smärta iak s.
smör talûn s.
smörja glob s.
smörja in vojat v.
snabb pog a.
snabb snak a.
snabb chai a.
snabbt pog adv.
snabbt pok s. alt. stavning
snabbt chai adv.
snara grak s.
snara krimpkurth s.
snart mâb adv.
snikenhet lakîm s.
snor zer s.
snor kûrr s.
snurra nazhat v.
snurra pardrogat v.
snuskig korût a.
snår shakurr s.
snårskog karth s.
snäcka lavor s.
snäll mîr a.
snärja kaprît v.
snö bor s.
snö neglobum s. eg. inte-smuts
snöstorm shatargatbor s.
socker mâth s.
sodomit bûtharog s. eg. “en som är irriterande”
sol dîl s.
sol drau s.
sol shol s.
soldat ushatâr s.
solljus drautdîl s.
som narz konj.
son baur s.
soppa plathrok s.
sot bloz s.
sova votat v.
sova flo v.
spade fegl s. dialektalt
spade kag s.
sparka shakolat v.
speciell shumza a.
speja voshatraumat v.
speja nogat v. göra ögat
spejare gîrmus s.
spejare voshatraum s.
spejare voshatraumatar s.
spejare nogum s.
spel losôg s.
spela hazard losugat v.
speleman kângtar s.
sperma kumashat-karkû s. eg. “kuk-mjölk”
spets thump s.
spets spaz s.
spetsa nakûlugat v. göra spjutet
spetsa hûthat v.
spetälsk zigîbanauk a. s.
spik gozad s.
spikförsedd maj a.
spindel moraumang s.
spindel thachbork s.
spindelnät korg s.
spion vózagogatâr s.
spionage njoshar s.
spionage vozagog s.
spionera vozagogat v.
spjut kulûg s.
spjut shátí s.
spjut hashat s. oregelbundet
sporre mamuz s.
sport dafrim s.
spotta pûshatîgat v.
spricka plas s.
spricka plasat v.
spring vrapogat v. imperativ
springa vrapogat v.
springa kargat v.
springa efter nakargat v. göra springa
sprit burzghâsh s. eg. “orcherdrank”, “Svart-eld”
sprit ambor s.
språk gîjab s.
sprätta upp shakîrrat v.
spy vîlat v.
spya bugdbag s. eg. “munbajs”
spår gâjîrm s.
späck kajam s.
spänne mûbarthok s.
spöke angath s.
spöke draugur s.
spöke gûl s.
spöke mangath s.
spöke gogol s.
stad gukh s.
stad goi s.
stad kûtot s.
stam shûtar s.
standard dardt s. ?
stank pushdum s.
stanna shakrop v.
stark fukisham a.
stark kraz a.
stark fukaush a.
staty pomondog s.
stav purtok s.
stege shakalaz s.
stekpanna taugan s.
sten gur s.
sten gund s.
stenbrott grroll s.
stenbrott guror s.
stenbumling curr s.
stenhuggare mukhardar s.
stenhuggare gurgêndas s.
stening gurmat a. avrättningsmetod
sticka hluat v.
sticka thumbogat v.
sticka kafshogat v.
stig shûg s.
stig shatog s.
stig vosh s.
stigfinnare voshatraum s.
stillastående ámulurz a.
stinka pushdat v.
stinkande pushdug adv.
stirra gon v.
stirra gonat v.
stjäla vajodat v.
stjärna ûlûrag s.
stock karkû s.
stocka karkat v. syftar på knulla
stoft pluhûn s.
stolpe shul s.
stolpe shatûl s.
stolthet mîburr s.
stor shum s.
stor bubhush a.
storm satug s.
storm shatarg s.
storm furtun s.
storma sadáuk v.
storma rothogat v.
straffa danojat v.
straffarbete pun s.
strand ana s.
strid ush s.
strid bor s.
strida ushat v.
stridsgissel vargrraf s.
stridshammare kokan s.
stridsklubba shakop s.
strupe fût s.
strypa strakhat v.
strå kash s.
stråle ávul s.
sträv hazt a.
ström vraplash s. eg. “fotvatten” dvs. vatten nära fötterna
strömvirvel varûlâtog s.
stum pagoj a.
stuvning mausk-jan s.
stuvning jan s.
stycka koptogat v.
stycka saremsat v.
stycke cop s.
stygn krop s.
stål golnauk s.
ståltråd ong-srug s.
stångvapen shátî s.
ställa upp urgaiat v.
ställe roz s.
ställföreträdande zâvandas s.
stänga mabûllat v.
stänga bat v.
stänga zakrivat v.
stänga mûbûllat v.
stöld vajôd s.
stöld vájodhâr s.
stön gîmogum s.
stöna gîmogat v.
stövel kapuki s.
suddig mugaturz a.
suga zuat v.
sur tharburz a.
svag dobaturz a.
svag a.
svag snâg a. (i t.ex. snaga)
svag darûkûrz a. ?
svalg barn s.
svamp kapurd s.
svamp igg s.
svan mîlom s.
svans baushat s.
svar nârur s.
svart a.
svart bu a.
svartblod olog s.
svartblod uruk s.
svartiska urukgîjab s.
svartkråka starkok s.
svartnisse dagalush s.
svin dorût s.
svin bûb s.
svinga garzogat v.
svälla frîjat v.
svänga lakundat v.
svärd kirras s.
svärd merz s.
svärd kordh s. tvåhands
svärd sharpat s.
svärdsklinga pros s.
svärdsskida klaf s.
svärm kraun s.
syfilis frangîz s.
symbol shon s.
syra tharb s.
syrlig tharburz a.
såg sharr s. onomatopoetiskt
sång jâbklash s.
sår mîg s.
säck thos s.
säd olb s.
säd blúg s.
säd sru s.
säga jâbat v.
säga emot bugjab v.
säker nârbai-ishi a. eg. “inte i fara”
sällan nârthil adv.
sändebud dargum s.
säng vot s.
särskild shumza a.
söder jug s.
söderut jugaut adv.
söt âmbal a.

T

ta thrakat v.
ta trat v.
ta inälvorna ur dakogat v.
ta ur inälvor zorrat v.
tabu inrak s.
tack kamush interj.
tagg gâjêmab s.
tak pulaz s.
tal ta-folun s. matematiskt begrepp
tala flas v.
tala jâbat v.
talisman hajmalî s.
tall paush s.
tall brodh s.
tamdjur rai s.
tand dhâmab s.
tand tath s. även värdeföremål
tandad thopurz a.
tanke jarg s.
tappa gumbat v.
tatuera larzat v.
tatuering larzaum s.
tecken shon s.
tempel hînor s.
tempel faltor s.
tenn kalag s.
territorium trov s.
terror tîmor s.
text maushjâb s.
tid il s.
tidsfördriv klodh s.
till u adv.
tillaga gathrokat v.
tillflyktsort stroh s.
tillhörande ob a. ofta suffix
tillreda gathrokat v.
tillräckligt thlûk adv.
tills zûk adv.
tillsammans sha adv.
tillsammans med sha adv.
tillverkare nûdrokas s.
timme sahat s.
timmer drû s.
tjur dom s.
tjuta ulurît v.
tjuv vajodatar s.
tjänare snaga s.
tjänare sharbtur s.
tjära katran s.
tjärn hurdh s.
tjärn laukan s.
tjärn kamaz s.
toalett bagronk s.
tobak krim s.
tokig gortag a.
tom zog adv.
tom zabrâz a.
topp talamâm s.
torka galtaum s.
torka thag s.
torka thagat v.
torka galtat v.
torn lug s.
tornspira kulm s.
torr tark v.
torr thagurz a.
torso harna s.
torterare iak-thrakal s. pl. eg. “smärtbringare”
tortyr nûgakmog s.
totem naushan s.
trakassera hrjat v.
trappa shakal s.
trasa rock s.
trasig zholurz a.
trasig zholan a. alternativt
trevlig mîr a.
trevlig nârbuthagh a. eg. “inte-irriterande”
trist fatoft a.
tro tumat s.
troligen ghug adv.
troll olog s.
troll drangu s.
trollformel zgurjab s. alt. ord
trollkvinna skessa s.
tron ulîma s.
trumma daul s.
trycka shatîgat v.
tråd srug s.
tråkig blagh a.
trång pausûk a.
trä drû s.
träd moig s.
träd aent s.
träd molg s.
trädstam shûtar s.
träff rraf s.
träffa hogg v.
träna tailat v.
träsk losh s.
träsk mokal s.
träsk balt s.
trögfattad pagurz a.
trött vrauturz a.
trött vráturz a.
tröttna shûkurtazat v.
tumme pulkîr s.
tung rând a.
tung bururz a.
tunga jâb s.
tunga gûjâb s.
tunn hol a.
tunn holurz a.
tunna bukol s.
tunnel lagam s.
tur dûm s.
tur glam s.
tveka gîlat v.
tvinga mûghat v.
tvärs över tarthur adv.
tvätta duthat v.
tvättsvamp zuatar s. eg. “sugare”
tyg hluthrum s.
tyg palhur s.
tyrann mundus s.
tyst hoshat v. imperativ
tystnad hoshum s.
vrakrûr s. eg. “fotfinger”
tår graus s.
tälja gadûhêndat v.
tält kadâr s.
tända pushat v.
tänka jargat v.
tät trash a.
tävling mund s.
törne forzunk s.
törne gâjêmab s.
törst narpau s.
törsta otûgat v.
törstig nárpúrz a.
törstig otûsham a.
törstig narpau a.

U

uggla ogbork s.
uggla kukumak s.
ugn furr s.
ull breshzel s. eg. “får-gräs”
ull losh s.
ulv monbork s.
undantag tug s.
under lata- prep. subessivt prefix
under tiden zâshil adv.
undergång fund s.
underhållning zrî s.
underkuva pushtogat v.
underlig nargil a.
underordnad haz a.
undersida lata s.
undvika narlat v.
ung a.
upp nalt prep.
upp tala adv.
uppfinning shapauk s.
upplysning vukrash s.
uppmärksamhet hûz s.
uppror rramug s.
upprätthålla mûbajat v.
uppstiga nagraufomat v.
upptäcka fushat v.
urholka lûkat v.
urin shurr s.
urinera shurrat v.
ursinne kamordî s.
ursinnig tarbohom a.
ursinnig shafrohom a.
ursprung bughn s.
ut jashat prep.
ut nash adv.
ut bugh prep.
utmana ushdarat v.
utmaning ushdar s.
utmed ulmakh prep.
utomhus náshdâr adv.
utplåna shoshogat v.
utrymme shumstaz s.
utsida nash s.
utspridd bûsn a.
uv ogbork s.

V

vacker mîr a.
vacker sina a.
vad ur s. frågeord
vad? ma? interj.
vadställe kuga s.
vagn kâmog s.
vagn krogor s.
vaka rujât v.
vakna runûthat v.
vakt rogtar s.
vakta rujât v.
vaktpost voshatraum s.
vaktpost rujâtar s.
val nulg s.
vall turr s.
vampyr lûgât s.
vanlig gilrol a.
vanlig ngur a.
vapen brulk s.
vapenmakare voraklu s. plur.
var? mal? interj.
vara tiat v.
vara eshat v.
varg ujâk s.
varje ûk adv.
varm ghâshûrz a.
varning golb s.
vass zungath s.
vasstrå zungath s.
vatten floch s.
vatten jut s.
vatten plash s.
vattendjur flochbork s.
vattendrag vraplash s. eg. “fotvatten” dvs. vatten nära fötterna
vattenfall plashjavar s.
vattenhål flochronk s.
vattenskinn platish s. sammandragning av plashatish
vax dûl s.
vaxljus kaur s.
vek snâg a. (i t.ex. snaga)
vems? matab? pron.
verkligen nârprakhur adv.
verktyg vegal s.
verktyg magath s.
vet atâr v.
veta gursh v. dialektalt
veva poshatîlat v.
vi guri pron.
vi nak pron.
vid mûsh adv.
vid tiden för… ilerg adv.
vidsträckt gogân a.
vikt bur s.
viktig horm a.
viktigt lârz a.
vila vraut v.
vild ogar a.
vild gazog a.
vildsvin goltur s.
vilkas? matab? pron.
vilken zaur frågeord
vilken då? maza? pron.
vilket då? maza? pron.
villebråd guror s.
vin gavîk s.
vind satug s. hård
vind ora s.
vinge flatar s.
vinkrus bok s.
vinna fitogat v.
vinna fitog v.
vinnare fitatar s.
vinnare fitus s.
vinter dauman s.
violett manushak a.
vis zûr a.
visa traumat v.
visa väg voshatraumat v.
visst mânên a. interj.
vit drau a.
vit bardu a.
volym zim s.
vrede zêmaraum s.
vrida pardrogat v.
vrål bartás s.
vråla bukat v.
vuxen moshar a.
våg dalg s. viktmätningsredskap
våg plashbum s. vatten-våg
våldsam comog a.
våldta rramabat v.
våldtäkt rramab s.
våldtäkt makatok s.
vålnad gûl s.
vålnad lugât s.
vånda dhaub s.
våndas dhaubat v.
vår prandavor s. årstid
våt lagurz a.
väder nutmot s.
väg nalgh s.
väg vosh s.
vägkorsning krûkvosh s.
vägvisare voshatraum s.
vägvisare voshatraumatar s.
väldig fha a.
välja nulgat s.
vällustig opashum a.
välsigna nazarkat v. göra bra
välsignelse nazarkum s.
vän bosnauk s.
vända ragat v.
vänlig zark a.
vänster varch adv.
vänster majât adv.
vänta shakrop v.
värde turk s.
värdefull turkurz a.
värdefull tathûrz a.
värdera turkat v.
värld bot s.
värme ghâshum s.
väster nar s.
västerut naraut adv.
vätte kâpul s.

Y

yngling dâjal s.
ynkrygg kreichek s.
ynkrygg zêmarpak s.
ynkrygg fraukanak s.
yxa sapat s. strids, tvåhands
yxa sharpat s.
yxa charga s.
yxa skaj s. strids, enhands
yxa, kast hudskaj s.

Å

å vraplash s. eg. “fotvatten” dvs. vatten nära fötterna
ånga floch-krich s. eg. “vatten-rök”
ånga ávul s.
ånger znûg s. använt som smicker
år mâmil s. eg. “mycket tid”
år vaut s.
årstid staun s.
åska bumbullaum s.
återhämtning klodh s.

Ä

äga zabat v.
ägg rakh s.
ägg voz s.
ände zog adv.
är ti v.
ärr nûjol s.
ärr hûl s.
äta throkhat v.
äta ha v.
ätlig nagrâsham a.
ätlig throkûrz a.
ätt rak s.
även maza konj.

Ö

ö ugadhol s.
ödelägga shakatrogat v.
ödla farmak s.
öga auga s.
öga og s.
öken thâguzg s.
öppen kaulurz a.
öppen hapurz a.
öppna kaulat v.
öppna krivat v.
öppna nârbat v.
öppna hapat v.
öppning hapum s.
öra kasnog s.
örn shakâpon s.
ört shushatas s.
ört baraush s.
ört sushatas s. Alt. uttal se shushatas
öster mor s.
österut moraut adv.
över tala prep.
överkropp harna s.
överläggning shumjâb s.
översvämning robosh s.