5. Deskriptiva verb

I svenskan och andra för européer vanliga språk finns särskilda ordklasser vars funktion är att beskriva saker. Dessa är adjektiv, som beskriver andra substantiv, particip, vilka bildas av verb för att få samma funktion som adjektiv, samt adverb, som beskriver adjektiv, verb, andra adverb och particip. I svartiskan innehas denna beskrivande funktion av verbet vilket betyder att verbets olika suffix kan användas för att markera olika betydelser för det beskrivande ordet. Det beskrivande ordet står alltid före det som beskrivs.

  1. Ordstammar och deskriptiva suffix
  2. Komparation
  3. Deskriptiv status
  4. Beskrivande verb med tempus

1 Olika ordstammar samt deskriptiva suffix
Svartiskan har fyra olika sorters ordstammar (§8), nominala stammar som är substantiv i grunden, verbstammar som i grunden är verb, och deskriptiva stammar som är beskrivande ord i sig själva samt grundstammar som inte kan användas som ord i sig själva. För att nominala stammar och verbstammar ska få en beskrivande funktion måste de markeras med ett beskrivande suffix. Detta suffix läggs inte till deskriptiva stammar eftersom de är beskrivande i grunden. Deskriptiva stammar motsvarar indoeuropeiska språks ordklass adjektiv. De deskriptiva verb som bildas av nominal- eller grundstammar motsvaras av substantiv som görs om till adjektiv (i svenskan med suffix som ’-ig’, sten > stenig), och verbstammar med deskriptiva suffix motsvarar particip (i svenskan exempelvis ”slående”, och ”slagen” från verbet att ”slå”).

1.1 Nominal- & grundstammar
Ändelser: -urz; -al
Nominala stammar och substantiv har flera deskriptiva suffix. De två vanligaste är ’-urz’ och ’-al’. Båda dessa suffix kan läggas till både nominal- grundstammar. Exempel: (a) till substantivet ”uruk” (ork) läggs deskriptivsuffixet ’-urz’ > urukurz ”orkisk”; (b) till grundstamman ”dush” (magi/vetenskap/teknik) – substantivet är ”dûshur” – läggs deskriptivsuffixet ’-al’ > dushal ”magisk/vetenskaplig/teknisk”.

1.2 Verbstammar
Ändelser: -(â)sh (aktiv); -(â)kal (passiv)
Verbstammar har två olika deskriptiva suffix som markerar olika attribut. Dels ändelsen ’-(â)sh’ som markerar en aktiv beskrivning, och dels ändelsen ’-(â)kal’ som markerar passiv beskrivning. För att dessa suffix ska kunna läggas till en deskriptiv, nominal- eller grundstam måste denna först markeras som ett verb. Skillnaden mellan aktiv och passiv deskriptiv är att den aktiva syftar på subjektet, den som är aktiv, satsen; medan den passiva syftar på objektet, alltså den som är passiv i satsen. Exempel: (a) ”vra-”, verbstam ’att gå’ > uruki vrash ”orken är gående”; (b) snaga dakal urukasi ”snagan är slagen av orken”; (c) grundstammen ”dur” som har med ’att härska’ att göra kräver ett verbsuffix, ’-b’ > uruk durbâsh ”orken är härskande”; (d) uruk durbâkal gothasi ”orken är behärskad av fursten”

2 Komparation
Komparation handlar om jämförelse. I svenskan kan adjektiv (men inte particip eller adverb) kompareras vilket innebär att det markerar att det är mer än något visst annat. Svenskan markerar vanligen detta med två ändelser, komparativändelsen ’-are’ och superlativändelsen ’-ast’. Grundformen kallas positiv, tillexempel adjektivet ”varm” (positiv) kompareras ”varmare” (komparativ) och ”varmast” (superlativ). Ett ord i svartiskan som har en deskriptiv funktion, antingen som deskriptiv stam eller avlett med hjälp av ett deskripitivt suffix, kan komparers på samma sätt.

2.1 Positiv
Ändelse: -Ø Positiv är helt enkelt grundformen. Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâl” (mäktig); (b) nominalstam ”urukurz” (orkisk); (c) grundstam ”dushal” (magisk, vetenskaplig, teknisk); (d) verbstam ”vrash” (gående); (e) ”dankal” (slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbâsh (härskande); durbâkal (behärskad).

2.2 Komparativ
Ändelse: -am Komparativet motsvaras på svenska av ändelsen ”-are”. Svartiskans ändelse är ’-am’ vilken läggs till ordet direkt efter den deskriptiva ändelsen. Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâlam” (mäktigare); (b) nominalstam ”urukurzam” (mer orkisk); (c) grundstam ”dushalam” (mer magisk, vetenskapligare, mer teknisk); (d) verbstam ”vrasham” (mer gående; går mer intensivt, hårdare eller längre); (e) ”dakalam” (mer slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbâsham (mer härskande); durbâkalam (mer härskad; mer kuvad).

2.3 Superlativ
Ändelse: -ai
Superlativet motsvaras på svenska av ändelsen ”-ast”. Svartiskans ändelse är ’-ai’ vilken läggs till ordet direkt efter den deskriptiva ändelsen. Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâlai” (mäktigast); (b) nominalstam ”urukurzai” (mest orkisk); (c) grundstam ”dushalai” (mest magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam ”vrashai” (mest gående); (e) ”dakalai” (mest slagen); (f) grundstam med verbsuffix ”durbâshai” (mest härskande); ”durbâkalai” (mest behärskad).

3. Deskriptiv status
Till de beskrivande verben kan även status läggas. De liknar komparationen men är inte jämförande i natur utan visar på absoluta beskrivningar. Deskriptiv status använder samma suffix som verbstatus.

3.1 Deskriptiv perfektiv
Ändelse: -ûk
Den perfektiva ändelsen ’-ûk’ markerar på att något är fullständigt och att det inte går att ha mer av den beskrivna kvaliteten. Exempel (a) deskriptiv stam ”bâlûk” (fullständigt mäktig, så mäktig man kan vara); (b) nominalstam ”urukurzûk” (fullständigt orkisk); (c) grundstam ”dushalûk” (fullständigt magisk, vetenskaplig, teknisk); (d) verbstam ”vrashûk” (fullständigt gående, går till sin yttersta förmåga); (e) ”dakalûk” (fullständig slagen, så det inte längre går att fortsätta); grundstam med verbsuffix (f) durbâshûk (fullständigt härskande); durbâkalûk (fullständigt behärskad).

3.2 Deskriptiv negativ
Ändelse: -ikh
Den negativa ändelsen ’-ikh’ markerar att något inte innehar den beskrivande kvaliteten. Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâlikh” (ej mäktig); (b) nominalstam ”urukurzikh” (ickeorkisk); (c) grundstam ”dushalikh” (omagisk, ovetenskaplig, oteknisk); (d) verbstam ”vrashikh” (ogående); (e) ”dakalikh” (oslagen); grundstam med verbsuffix (f) durbâshikh (ohärskande); durbâkalikh (ej behärskad).

3.2 Deskriptiv initierad
Ändelse: -il
Ändelsen ’-il’ markerar att den beskrivande kvaliteten precis precis satt igång. Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâlil” (har just blivit mäktig); (b) nominalstam ”urukurzil” (har just blivit orkisk); (c) grundstam ”dushalil” (har just blivit magisk, vetenskaplig, teknisk); (d) verbstam ”vrashil” (har just blivit gående); (e) ”dakalil” (har just börjat bli slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbâshil (har just börjat bli härskande); durbâkalil (har just just börjat bli behärskad).

3.3 Deskriptiv finaliserad
Ändelse: -Vsht Ändelsen ’-Vsht’ markerar att den beskrivande kvaliteten har avslutats. ’V’ är lika med stammens första vokal. Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâlasht” (är inte längre mäktig); (b) nominalstam ”urukurzusht” (är inte längre orkisk); (c) grundstam ”dushalusht” (är inte längre magisk, vetenskaplig, teknisk); (d) verbstam ”vrashasht” (är inte längre gående); (e) ”dakalasht” (är inte längre slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbâshusht (är inte längre härskande); durbâkalusht (är inte längre behärskad).

4. Beskrivande verb med tempus
Till de beskrivande verben kan även tidsmarkörerna för dåtid och framtid läggas. Dessa läggs då direkt efter verbstamman eller verbsuffixet men före det beskrivande suffixet. Vid verbstammar som slutar på konsonant läggs ett ’a’ till mellan den finala stamkonsonanten och tempusmarkören. Dessa kan kompareras och även aspekterna kan läggas till dem.

4.1 Beskrivande verb i preteritum
Ändelse: -(a)n
Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâlan” (var mäktig); (b) nominalstam ”uruknurz” (var orkisk); (c) grundstam ”dushnal” (var magisk, var vetenskaplig, var teknisk); (d) verbstam ”vranâsh” (var gående); (e) ”danâkal” (var slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbnâsh (var härskande); durbnâkal (var behärskad).

4.1.1 Deskriptiv preteritum komparativ
Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâlanam” (var mäktigare); (b) nominalstam ”uruknurzam” (var mer orkisk); (c) grundstam ”dushnalam” (var mer magisk, var mer vetenskaplig, var mer teknisk); (d) verbstam ”vranâsham” (var mer gående); (e) ”danâkalam” (var mer slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbnâsham (var mer härskande); durbnâkalam (var mer behärskad).

4.1.2 Deskriptiv preteritum superlativ
Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâlanai” (var mest mäktig); (b) nominalstam ”uruknurzai” (var mest orkisk); (c) grundstam ”dushnalai” (var mest magisk, var mest vetenskaplig, var mest teknisk); (d) verbstam ”vranâshai” (var mest gående); (e) ”danâkalai” (var mest slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbnâshai (var mest härskande); durbnâkalai (var behärskad).

4.1.3 Deskriptiv preteritum perfektiv
Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâlanûk” (var fullständigt mäktig); (b) nominalstam ”uruknurzûk” (var fullständigt orkisk); (c) grundstam ”dushnalûk” (var fullständigt magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam ”vranâshûk” (var fullständigt gående); (e) ”danâkalûk” (var fullständigt slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbnâshûk (var fullständigt härskande); durbnâkalûk (var fullständigt behärskad).

4.1.4 Deskriptiv preteritum negativ
Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâlanikh” (var inte mäktig); (b) nominalstam ”uruknurzikh” (var inte orkisk); (c) grundstam ”dushnalikh” (var inte magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam ”vranâshikh” (var inte gående); (e) ”danâkalikh” (var inte slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbnâshikh (var inte härskande); durbnâkalikh (var inte behärskad).

4.1.5 Deskriptiv preteritum initerad
Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâlanil” (började vara mäktig); (b) nominalstam ”uruknurzil” (började vara orkisk); (c) grundstam ”dushnalil” (började vara magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam ”vranâshil” (började vara gående); (e) ”danâkalil” (började vara slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbnâshil (började vara härskande); durbnâkalil (började vara behärskad).

4.1.6 Deskriptiv preteritum finaliserad
Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâlanasht” (slutade vara mäktig); (b) nominalstam ”uruknurzusht” (slutade vara orkisk); (c) grundstam ”dushnalusht” (slutade vara magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam ”vranâshasht” (slutade vara gående); (e) ”danâkalasht” (slutade vara slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbnâshusht (slutade vara härskande); durbnâkalusht (slutade vara behärskad).

4.2 Beskrivande verb i futurum
Ändelse: -(a)z
Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâlaz” (kommer att vara mäktig); (b) nominalstam ”urukzurz” (kommer att vara orkisk); (c) grundstam ”dushzal” (kommer att vara magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam ”vrazâsh” (kommer att vara gående); (e) ”dazâkal” (kommer att vara slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbzâsh (kommer att vara härskande); durbzâkal (kommer att vara behärskad).

4.2.1 Deskriptiv futurum komparativ
Exempel: (a) deskriptiv stam ”bâlazam” (kommer att vara mäktigare); (b) nominalstam ”urukzurzam” (kommer att vara mer orkisk); (c) grundstam ”dushzalam” (kommer att vara mer magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam ”vrazâsham” (kommer att vara mer gående); (e) ”dazâkalam” (kommer att vara mer slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbzâsham (kommer att vara mer härskande); durbzâkalam (kommer att vara mer behärskad).

4.2.2 Deskriptiv futurum superalativ
Exempel (a) deskriptiv stam ”bâlazai” (kommer att vara mäktigast); (b) nominalstam ”urukzurzai” (kommer att vara mest orkisk); (c) grundstam ”dushzalai” (kommer att vara mest magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam ”vrazâshai” (kommer att vara mest gående); (e) ”dazâkalai” (kommer att vara mest slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbzâshai (kommer att vara mest härskande); durbzâkalai (kommer att vara mest behärskad).

4.2.3 Deskriptiv futurum perfektiv
Exempel (a) deskriptiv stam ”bâlazûk” (kommer att vara fullständigt mäktig); (b) nominalstam ”urukzurzûk” (kommer att vara fullständigt orkisk); (c) grundstam ”dushzalûk” (kommer att vara fullständigt magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam ”vrazâshûk” (kommer att vara fullständigt gående); (e) ”dazâkalûk” (kommer att vara fullständigt slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbzâshûk (kommer att vara fullständigt härskande); durbzâkalûk (kommer att vara fullständigt behärskad).

4.2.4 Deskriptiv futurum negativ
Exempel (a) deskriptiv stam ”bâlazikh” (kommer inte att vara mäktig); (b) nominalstam ”urukzurzikh” (kommer inte att vara orkisk); (c) grundstam ”dushzalikh” (kommer inte att vara magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam ”vrazâshikh” (kommer inte att vara gående); (e) ”dazâkalikh” (kommer inte att vara slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbzâshikh (kommer inte att vara härskande); durbzâkalikh (kommer inte att vara behärskad).

4.2.5 Deskriptiv futurum initierad
Exempel (a) deskriptiv stam ”bâlazil” (kommar att börja vara mäktig); (b) nominalstam ”urukzurzil” (kommar att börja vara orkisk); (c) grundstam ”dushzalil” (kommar att börja vara magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam ”vrazâshil” (kommar att börja vara gående); (e) ”dazâkalil” (kommar att börja vara slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbzâshil (kommar att börja vara härskande); durbzâkalil (kommar att börja vara behärskad).

4.2.6 Deskriptiv futurum finaliserad
Exempel (a) deskriptiv stam ”bâlazasht” (kommer att sluta vara mäktig); (b) nominalstam ”urukzurzusht” (kommer att sluta vara orkisk); (c) grundstam ”dushzalusht” (kommer att sluta vara magisk/vetenskaplig/teknisk); (d) verbstam ”vrazâshasht” (kommer att sluta vara gående); (e) ”dazâkalasht” (kommer att sluta vara slagen); grundstam med verbsuffix (f) durbzâshasht (kommer att sluta vara härskande); durbzâkalusht (kommer att sluta vara behärskad).