9. Meningsbyggnad

Här presenteras hur meningar konstrueras i svartiskan, alltså var i en sats olika ord placeras för en viss betydelse samt i vilken ordning olika affix läggs till varandra.

  1. Ordföljd
  2. Affixordning

1. Ordföljd
Svartiskan har en friare ordföljd än svenskan. Det är då substantiv, pronomen och verb som kan placeras relativt fritt med deskriptiva verb inte kan det.

1.1 Normal ordföljd
Subjekt & objekt: Den normala ordföljden är subjekt, objekt predikat – alltså urukas snaga gonat ”en uruk ser en snaga”, men varken urukas gonat snaga, snaga urukas gonat, snaga gonat urukas, gonat urukas snaga, eller gonat snaga urukas är fel (alla meningarna har också samma betydelse).

De olika objektsattributen står i normal ordföljd efter objektet men före predikatet.
Genitiv: Gûras thauk urukûb gonat (jag ser orkens kniv)
Dativ: Gûras thauk urukûb latûr dhât (jag ger orkens kniv åt dig )
Lokativ: Ushatârasi kadârishi shâtul (krigarna ställer den i tältet) jmf. ”burzumishi krimpatul” (ringversen).
Instrumentalis: Snagasi dâr bâzgurûg gorat (Slavarna bygger ett hus med [hjälp av] verktyg)

1.2 Deskriptiva verb
Deskriptiva verb placeras vanligen före det ord som det syftar på. Som i ”shum urukasi sta snaga gonat” (Den stora uruken ser den lilla snagan). Deskriptiva verb kan ta samma funktioner som absolutivet och således i vissa fall fungera på som subjekt respektive objekt, exempel: ”Shum gonut” (Den stora ser), eller ”urukasi sta gonat” (uruken ser något/n litet/n). Precis som absolutivet kan visa på likhet kan deskriprivet det som i ”shum khôr” (stor [är] bra) eller uruk-hai ushurz (orker [är] stridbara), ushurz uruk-hai skulle dock snarare betyda ”det stridbara orkfolket”.

2. Affixordning
Svartiskans stora mängd affix. Ordbildande affix läggs alltid till stammen eller det avledda ordet till vilket de grammatiska affixen läggs.

2.1 Affixordning för substantiv
Substantiv har följande ordning: substantiv-bundna possessiva pronomen-kasus-artikel

Med artikel menas: bestämd form, ändelse ’-i’; generiska suffix, ändelser ’-hai’ och ’- khai’; samt individualisere, ändelse ’-ashi’.

Exempel: I meningen ”med min dolk” måste suffixen läggas i följande ordning ”thauk/bur/ûg/i >thaukburûgi och inte i exempelvis, ûg/bur/thauk/i > *ûgburthauki (alltså svensk ordföljd).

2.2 Affixordning för verb
Verb har följande ordning: verb-transivitet-modus-objektspronomen-status

I modus ingår: infinitiv, tempus och imperativ. Exempel: krimp/a/t/ul/ûk > krimpatulûk. Att lägga suffixen i en annan ordning är fel, exempelvis krimp/a/t/ûk/ul > *krimpatûkul.

2.3 Affixordning för deskriptiva verb
Deskriptiva verb har följande ordning: deskriptivt ord-tempus-[deskriptivt suffix]- komparation/status

Deskriptiva stammar behöver inget deskriptivt suffix. Ett deskriptivt verb kan inte vara komparerat och samtidigt markera status. Exempel: ghâsh/az/urz/ûk > ghâshazurzûk kommer att vara fullständigt brinnande, men inte till exempel ghâsh/az/urz/ûk/ai > *ghâshazurzûkai ”kommer vara mest fullständigt brinnande” (vilket skulle skrivas ”shumai ghâshazurzûk”), ”kommer vara mest brinnande” ghâshazurzai.

 

Advertisements