8. Ordbildning

Svartiskans ord bygger på fyra olika ordstammar till vilka olika affix, framförallt suffix (ändelser) kan läggas för att skapa nya ord ur stammarna. Stammarna är fonologiskt begränsade till följande form (K=konsonant; V=vokal): KVK, KKVK, KVKK, VK, VKK, KV till vilka olika affix läggs. Märk att vokalerna kan vara långa eller korta vilket ger det dubbla antalet teoretiska stammar. Diftonger räknas som långa (dubbla) vokaler. Vissa stammar men inte alla kan användas som ord utan affix. Stammarna delas in i grundstammar, nominalstammar, verbstammar och deskripitva stammar. Affixen som läggs till dessa har olika funktion. En vanlig funktion är att ändra stammens funktion så till exempel nominalstam istället fungerar som ett verb. Vissa affix kan endast läggas till en typ av stam, andra till alla. Precis som i svenskan kan två ord läggas samman för att bilda ett nytt ord, exempelvis nazgûl ur ”nazg” och ”gûl” och Lugbûrz ur ”lug” och ”bûrz”.

  1. Ordstammar
  2. Derivativa affix

1. Olika ordstammar
Grundstammar är de ordstammar som i sig själva inte har en funktion. Till grundstammarna måste en funktionsändelse läggas för att stammen ska kunna fungera som ord. Till exemepelvis stammen ”dur” (som har med ’att härska’ att göra) kan verbändelsen -b läggas för att bilda verbet ”durb-” till vilka ytterligare verbändelser kan läggas.

Nominalstammar fungerar som substantiv i sig själva. Till nominalstammar kan affix läggas för att bilda ord i andra klasser. Exempelvis ”zhab” (tunga) läggs verbaffixet -at > zhab/at > ”zhabat” (att tala/prata); eller för att bilda nya substantiv ”zhab” + ändelsen – ^ur > ”zhâbur” (språk).

Verbstammar fungerar i sig själva som verb som till exempel ”vra” (har med att gå att göra) + ändelsen för transitiva verb -a > vra/a > ”vrâ” (att gå).

Deskriptiva stammar är beskrivande i sig själva och fungerar alltså som adjektiv eller adverb i svenskan. Exempelvis ”bâl” (mäktig/stark) + substantiverande suffix -tâm > ”bâltâm” (något stort och mäktigt).

2. Derivativa affix
Här listas en rad olika derivativa affix (framförallt suffix) vilka kan ändra på olika stammars funktion eller betydelse.

Tabell 1. Affix som bildar substantiv

Affix Förklaring Exempel
-atâr agent ur grundstammar och verbstammar ush (strid) > ushatâr (krigare, infanterist)
-âtur agent kollektiv, ur grundstammar och verb ush (strid) > ushâtur (krigargrupp, infanteri)
^-am augmentativ, ur grundstammar och substantiv. Ger större varianter av ett substantiv vosh (stig) > vôsham (väg)
^-ug ger substantiv-instrument ur grundstam kul > kûlug ”spjut”; dur > dûrug ”representant för makten”; maush > maushug ”pensel”, ”skrivdon”
^-ur ur alla stammar dûshur ”magi/teknik/vetenskap”
-a ur grundstammar bukr/a ”klo” (talon), snag/a ”slav”, ”träl”
-gh ger alternativt substantiv, ur substantiv och grundstammer krâ (arm) krâgh (famn)
-kaum ur alla stammar
-t ur deskriptiva stammar, verbstammar och beskrivande verb gal (lerig) > galt (lera)
-tâm augmentativ, ut alla stammar och orklasser gal (lerig) > galtâm (träsk)
-um ger abstrakta substantiv, ur alla stammar och ordklasser burz (mörk) > burzum (mörker)
gî- ändrar meningen hos substantiv zhab (tal) > gîzhab (samtal)
ka- ger alternativt substantiv, ur substantiv och grundstammer dâr (hus/boning) > kadâr (tält)
mi- ger alternativt substantiv, ur substantiv och grundstammer gûl (vålnad) > migûl (dimma, hägring)

Tabell 2. Affix som bildar verb

Affix Förklaring Exempel
-b ur alla stammar och ur substantiv, markerar ofta aktiv handling dur (härska, styra) > durb- (att härska/styra)
-a ur substantiv lak (pil) > laka- (att skjuta en pil)
g(a)- ändrar meningen hos en verbstam eller ett verb lak (pil) > galaka- (att sätta ihop en pil)
ul- bildar verb ur prepositioner push (under) > ulpush- (att krypa)
na- bildar abstrakta verb ur alla stammar kaul (öppen) > nakaul- (att utveckla)

Tabell 3. Affix som bildar deskriptiva verb

Affix Förklaring Exempel
-urz ur grundstammar, nominalstammar och substantiv dush (magi/teknik) > dushurz (magisk/teknisk)
-al ur grundstammar, nominalstammar och substantiv gazh (liv) > gazhal (levande)
Advertisements