3. Pronomen

Pronomen är ord som används i stället för substantiv (eller nomen). Det är ord som ”jag”, ”den”, ”vår”. Endast ett pronomen är belagt nämligen ändelsen –ul som markerar direkt objekt tredje person plural, exempelvis krimpatul i ringversen.

Svartiskan markerar inte numerus men skiljer 1:a person mellan inkluderande och exkluderande personliga och possessiva pronomen. Inkluderande syftar på att alla är inkluderade och att man inte skiljer ut andra vilket alltid överensstämmer med plural (vi/oss/vår). Det exkluderande första person drar istället en gräns mellan personer och motsvarar ofta singular. Exkluderande 1:a person markerar jag/vi, mig/oss, min/vår – men inte du/ni, dig/er, din/er.

Svartiskans pronomen uppträder i två former – obundna och bundna. De obundna står som fria ord med de bundna läggs som ändelser till verb eller substantiv. Till obundna pronomen kan individualiseringssuffixet ’-ashi’ läggas för att markera ental. Till exmpel: (a) exkluderande, gurashi u shulgûr vrauz ”jag ska ensam, utan er/dig, gå till skogen”; (b) inkluderande första person kan inte ta denna ändelse, *ga/ashi; (c) latashi snaga gonat ”du ser snagan”; (d) lusashi mauskatbus ghâshan”den (hon/han) brände sitt kött”.

  1. Obundna personliga pronomen
  2. Bundna objektspronomen
  3. Interrogativa pronomen
  4. Indefinita pronomen
  5. Relativa pronomen
  6. Reflexivt pronomen

1. Obundna personliga pronomen
Svartiskans obundna pronomen kan böjas i alla kasus. Här nedan följer en tabell över de olika formerna.

Tabell 1.1 Obundna personliga pronomen

person abs. erg. gen. dat. lok. inst.
1:a exkl. (jag/vi) gûr gûras gûrub gûrur gûrish gûrug
1:a inkl. (vi) gas gâb gâr gash gâg
2:a (du/ni) lat latas latub latur latish latug
3:e (den/de)* luzh luzhas luzhub luzhur luzhish luzhug

*tredje person syftar även på ”han” och ”hon”

Dessa ord dras ofta ihop på lite olika sätt, till exempel:

gûr, gurs, gurb, grûr, gursh, gurg;
gâ, gâs, gab, gar, gash, gag;
lat, las, lâtub, lâtur, lâtish, lâtug;
luzh, lus, luzhb, luzhur, lush, luzhg

Exempel på persononliga pronomen i olika kasus

Tabell 1.2 Absolutiv

1:a person exkl. gur durbat ”jag/vi (inte ni) härskar”
1:a person inkl. gâ durbat vi (tillsammans) härskar
2:a person lat durbat du/ni härskar
3:e person luzh durbat han/hon/den/det/de härskar

 

Tabell 1.3 Ergativ

1:a person exkl. gurs durbat uruki ”jag/vi (inte ni) härskar över orkerna”
1:a person inkl. gâ durbat uruki vi (tillsammans) härskar över orkerna
2:a person las durbat uruki du/ni härskar över orkerna
3:e person lus durbat uruki han/hon/den/det/de härskar över orkerna

Tabell 1.4 Genitiv

1:a person exkl. ghâsh raz gurb ”eld från mig/oss (inte från er)”
1:a person inkl. ghâsh raz gab ”eld från (alla) oss”
2:a person ghâsh raz lab ”eld från dig/er”
3:e person ghâsh raz lub ”eld från ”honom/henne/den/dem”

Tabell 1.5 Dativ

1:a person exkl. urukas dhât gûr ghâsh ”orker ger mig/oss (inte er) eld”
1:a person inkl. urukas dhât gar ghâsh ”orker ger oss (alla) eld”
2:a person urukas dhât lar ghâsh ”orker ger dig/er eld”
3:e person urukas dhât lûr ghâsh ”orkerna ger ”honom/henne/den/dem eld”

Tabell 1.6 Lokativ

1:a person exkl. gursh ghâsh ”vid mig/oss (inte er) är en eld
1:a person inkl. gash ghâsh ” vid oss (alla) är en eld”
2:a person lash ghâsh ” vid dig/er är en eld”
3:e person lush ghâsh ”vid honom/henne/den dem”

Tabell 1.7 Instrumentalis

1:a person exkl. gurg snagas gimbat vosh ”med hjälp av mig/oss (inte er) finner snagan vägen”
1:a person inkl. gag snagas gimbat vosh ”med hjälp av oss (alla) finner snagan vägen”
2:a person lag snagas gimbat vosh ”med hjälp av dig/er finner snagan vägen”
3:e person lûg snagas gimbat vosh ”med hjälp av den/dem finner snagan vägen”

 

2. Bundna personliga objektspronomen
Svartiskan begagnar sig även av bundna objektspronomen vilka lägger sig verbet. Exempelvis gimbatul ”att finna dem”.

Tabell 2.1 Suffix som markerar bundna objektspronomen

1:a person exkluderande -ur (mig/oss, inte dig/er)
1:a person inkluderande -ag (oss alla)
2:a person -alt (dig/er)
3:e person -ul (honom/henne/den/dem)

 

Tabell 2.1 Exempel på bundna objektspronomen

1:a person exkluderande krimpatur ”att kontollera mig/oss (inte dig/er)”
1:a person inkluderande krimpatag ”att kontrollera oss (alla)”
2:a person krimpatalt ”att kontrollera dig/er”
3:e person krimpatul ”att kontrollera honom/henne/den/dem”

 

3. Possessiva pronomen
Svartiskans possessiva pronomen är alltid bundna och läggs till det substantiv över vilka de markerar ägarskap. Det är inte nödvändigt att använda bestämd form om ett possessivt pronomen läggs till ett substantiv men det kan göras för att lägga till emfas. Ändelsen för bestämd form läggs då till efter det possessiva pronominet. Det fria pronomenet böjt i genitiv kan användas som fritt possetivt pronomen.

Tabell 3.1 Suffix för possessiva pronomen

1:a peron exkluderande -bur (min/vår, inte din eller eran)
1:a person inkluderande -bag (allas vår)
2:a person -balt (din/er)
3:e person -bul (hans, hennes, dennes/deras)

 

Exempel på possessiva pronomen i olika kasus

Tabell 3.2 Absolutiv

1:a person exkl. nazgbur ”min/vår (inte din/er) ring”
1:a person inkl. nazgbag ”(allas) vår ring”
2:a person nazgbalt ”din/deras ring”
3:e person nazgbul ”hans/hennes/deras ring”

Tabell 3.3 Ergativ

1:a person exkl. nazgburas durbat ghâsh ”min/vår (är er) ring styr elden”
1:a person inkl. nazgbagas durbat ghâsh ”(allas) vår ring styr elden
2:a person nazgbaltas durbat ghâsh ”din/er ring styr elden”
3:e person nazgbulas durbat ghâsh ”hans/hennes/dennes/ ring styr elden”

Tabell 3.4 Genitiv

1:a person exkl. nazgburûb ”av min/vår (inte er) ring”
1:a person inkl. nazgagûb ”av (allas) vår ring
2:a person nazgbaltûb ”av din/er ring”
3:e person nazgbulûb ”av dennes/deras ring”

Tabell 3.5 Dativ

1:a person exkl. fukumburûr för min/vår (inte er) makt
1:a person inkl. fukumbagûr för (allas) vår makt
2:a person fukumbaltûr för din/er makt
3:e person fukumbulûr för dennes/deras makt

Tabell 3.6 Lokativ

1:a person exkl. nazgburish fukumbus i min/vår (inte er) ring är min makt
1:a person inkl. nazgbagish fukumbus i (allas) vår ring är vår makt
2:a person nazgbaltish fukumbus i din/er ring är din/er makt
3:e person nazgbulish fukumbus i dennes/deras ring är dennes/deras makt

Tabell 3.7 Instrumentalis

1:a person exkl. nazgburûg durbatalt med min/vår (inte er) ring styrs du/ni
1:a person inkl. nazgbagûg durbatul med (allas) vår ring styrs den/de
2:a person nazgbaltûg durbatus med din/er ring styrs du/ni
3:e person nazgbulûg durbat att härska med dennes/deras ring

 

4. Demonstrativa pronomen

Svartiskans demonstrativa pronomen är alltid obundna och fungerar på samma sätt som obundna personliga pronomen (§3.1). För att markera att det rör sig om en någon enskild kan individualisere läggas till pronomenet (§2.2.2). Nedan följer en tabell med alla former.

Tabell 4.1 Demonstrativa pronomen i olika kasus

  abs. erg. gen. dat. lok. inst.
De(n) här tak takas takub takur takish takug
De(n) där ghak ghaks ghab ghar ghaksh ghag
De(n) förre tab bas bub bur bush bug
De(n) senare tag gas gub gur gish gug

 

5. Interrogativa pronomen
Interrogativa pronomen när man frågar om ett okänt substantiv. Svenskan har flera olika interrogativa pronomen, till exempel: vem, vad, vilka. Svartiskan har ett interrogativt pronomen som böjs i alla kasus.

Tabell 5. Den interrogativa partikeln i alla kasus

  abs. erg. gen. dat. lok. inst.
interrogativt partikel ûr ûrs ûrb ûrur ursh urg

Exempel utifrån olika kasus:

Absolutiv: (a) ûr vraut u potûr? ”vem kommer hitåt?”; (b) ûr zorbatul? ”vilka plundrar”
Ergativ: (a) ûrs gûzhi zorbat? ”vilka plundrar byn?”; (b) ûrs khôram gur? ”vem är bättre än mig?”
Genitiv: ûrb sharpat? vems är vapnet?
Dativ: ûrur gurs thrôkur dhaut? ”åt vem ska jag ge maten?”
Lokativ: ursh gur votuz? ”var ska jag sova?”
Instrumentalis: urg gur ushaz? ”hur/med hjälp av vem/med vad ska jag strida?”

6. Indefinita pronomen

Pronomen abs. erg. gen. dat. lok. inst.
någon/t kon konas konub konur konish konug
alla shû shûs shûb shûr shush shûg
få/några pak pakas pakub pakur pakish pakug
många mâgh mâghas mâghub mâghur mâghish mâghug
ingen/t azgon azgas azgub azgur azgish azgug

 

7. Relativa pronomen
Det relativa pronomonet ’zaur’. Exempel: thrôkur zaur gurs throkun ”maten som jag åt”; (b) uruk snagâr dhâtul thauk, zaur urukas zhaban ”orken ger slaven dolken, vilket orken sagt [att han skulle göra].

Tabell 7. Relativt pronomen i alla kasus

relativa pronomen abs. erg. gen. dat. lok. inst.
som, vilken, vilka zaur zauras zaurûb zaurûr zaurish zaurûg

Exempel i alla kasus

Absolutiv: gur, zaur gonut, lakat ”jag, som ser, skjuter”.
Ergativ: gur, zauras uruki gonut, lakatul ”jag som ser orkerna, skjuter dem”.
Genitiv: Dûgi, zaurûb ga, gorâkal ghâshûg agh bolgûg ”landet som vi är av är byggt av eld och blod” (av vilken/vilkens).
Dativ: Snaga, zaurûg gurs zhâbun thrakat ghâsh, thrakanulikh ”Snagan, som jag sa åt att hämta eld, hämtade den inte” (för/åt vilken)
Lokativ: Sûli, zaurish gothas barut, shum ”tronen, i vilken fursten sitter, är stor”.
Instrumentalis: Maushug, zaurûg gonatûkas maushaz, thrakan snagas ”Penseln som inskrivsningsförättren ska skriva med har stulits av en snaga” (med vilken).

8. Reflexivt pronomen
Ändelse: ’-us’ (vid verb), ’-bus’ (possessivt vid substantiv)
Svartiskans har ett reflexivt pronomen som är ett bundet pronomen och läggs till det transitiva verbet eller ett substantiv och syftar då tillbaka till subjektet. Det reflexiva suffixet är ’-us’ när det läggs till ett verb, eller ’-bus’ om det läggs till ett substantiv då det har en possessiv funktion. Exempel: (a) uruk gonatus ”orken ser sig själv”; (b) uruk thrakat thaukbus ”orken tar sin dolk”

Advertisements