Mordors svarta språk

Ett språk för att binda dem alla

Mordors svarta språk

Nam Nazg push Kâlishi Gothûr Golugûb
Udu hâdbulish gûrûb Gazatgothûr
Krith fundâkal mautasht Gothûr Tarkûb
Ash Burz Sûlbulishi Burz Gothûr
Ghid Hîthi lizhut Dûgishi Burzumûb

Ash Nazg Durbatulûk, Ash Nazg Gimbatul,
Ash Nazg Thrakatulûk agh Burzumishi Krimpatul
Ghid Hîthi lizhut Dûgishi Burzumûb

* * *

In English.

Här beskrivs en version av det svarta språk som Sauron konstruerade för sitt rike Mordor. För enkelhetens skull benämns språket som ”svartiska”. Svartiskan här bygger dels på den svartiska som används på svenska lajv samt bronsåldersspråket hurritiska och utvecklades till lajvet Utumno.

Språket syftar till att binda samman Tolkiens syn på ondska som den manifesteras genom Mordor som det värsta i den moderna totalitära staten och orkerna som det värsta hos nyttomaximerande egoistiska och destruktiva människor. Ett språk för att binda dem alla.

Även om språket som här presenteras är konsistent med ringversens rader i ord och form så ska detta inte ses mer än som ett försök att konstruera en svartiska värdig Tolkiens vision av språket. Det ska också sägas att det som presenteras här endast är en början men som förhoppningsvis är tillräckligt utförlig för att andra ska kunna fortsätta utveckla språket i samma anda. Som komplement till denna presentation av grammatiken finns en text där tankarna bakom reglerna och de mer exotiska detaljerna diskuteras. Därutöver även tolkningar av hur Mordor ska förstås som en manifestation av ondskan enligt Tolkien.

Språket utvecklades som sagt till ett lajv och ingår i en lajvtradition som handlar om att gestalta orker och liknande varelser. Det går så klart utmärkt att använda det även till andra saker som bordsrollspel eller fanfiktion som utspelas i Tolkiens Midgård.In English.

Advertisements

Azhanaklash – en början på slutet

Innan mina ändringar av zhâburi ledde till version B började jag med en översättning av Ainulindale till zhâburi (A). Det var i det arbetet som jag kom fram till att jag ville ändra rätt mycket i språket vilket ledde till B-versionen. I alla fall så ger det lilla jag skrev en rätt bra bild av zhâburi (A). Här presenterar jag bara text inte någon grammatisk analys. Jag kommer nog att publicera en sådan senare. Jag gjorde flera översättningar av varje stycke här kommer ett urval. Azhanaklash är helt enkelt en direkt översättning av Ainulidale – azhan “ainu” och aklash “musik” (lajvsvartiska). Jag använde även översättningen Aklash Azhanûbi direkt översättning av “The Music of the Ainur”.

* * *

Gimnâsh Ashi, zaur Anûdish golugasi ishat “Ilúvatar”; agh ashurz Ashis tanasht Azhani, pak Mâkhani, zaur tun foshuni zhargûb Ashîb, agh pak tul â Ashish tun ugîl Ashis tanasht kon narza.

Agh Ashis Azhanûri Zhabun, agh zhurm aklashûb danul; agh tul Ashîr glirun, agh Ashi anunûk. Agh Ashis zabunul, agh taurat aklashûb danulil; agh Azhani Ashîr glirun, agh Ashi anunûk.

Tug îlmuzg tul ashal ashuk glirun, nanulg pak sha, zashil argi kazbun; ug gokh Azhanûbi zûrbun tug tak hiki hugûb Ashûbi, zaur tul potâkal, agh zûrbumishi shinûbi tulub tul tug thak ghaldunasht.

Tug gha mâgham tul kasbun tul tholam zhûrbun gha, agh shaum agh glum tulub shumun.

Agh bazgun at Ashis sha Azhani shabugdun agh tulûr gazhabun morûrz taurat, mush nakaulunûk tulûr mâgh bakh zaur moram agh khôram âr Ashi ugîl nagogbunikh. Agh khôrumasi ashumbulûb agh fundbulûb Azhani nazhargan, kâ at tul gapushun Ashîr agh hoshun.

Analys av svartspråket

På den engelska sidan har jag nu lagt upp en analys av svartspråket och orkiska. Jag lägger upp den här med.

The purpose of this analysis is “constructive”, with that I mean that if there are several different possible interpretations of a word or sentence  the one that contributes the most to the creation of Zhâburi is chosen. The principles of the Hurrian language works as the governing principle.

The outline of the analysis

  1. Pure Black Speech and Orcish debased Black Speech
  2. Circumflex or Accent sign
  3. The Ring Verse
  4. The Orc-curse
  5. Single Words
  6. Compound Words
  7. Isolated Words
  8. The ending -hai
  9. The question of Hyphens
  10. A Definite Article?

1. Pure Black Speech and Orcish debased Black Speech
In this analysis of the Black Speech we clearly distinguish between Black Speech and Orcish. We are only interested in the Black Speech. There are two arguments for analyzing them together: a larger corpus and avoiding the problem of distinguish from each other. But not distinguish them is a fundamental problem because it will never be an analysis of the pure Black Speech but of a hybrid.

With that said the orcish words will still be used but incorporated in the language. But the Orcish syntax, the structure of the language, will not. In practice this means that the language will never be pure from Orcish.

The core of the material consists of the Ring Verse Ash nazg durbatulûk, ash nazg gimbatul, ash nazg thrakatulûk agh burzum-ishi krimpatul. And the words nazgûl, uruk, uruk-hai, olog and olog-hai.

Then there are som words that are clearly Orcish the core being the stated in the Orc-curse  sentence Uglúk u bagronk sha pushdug Saruman-glob búbhosh skai.

Then there are some words that could be either: ghâsh, lugbúrz, oghor, sharkû, snaga, tark, golug and dushgoi, nar.

2. Circumflex or accent sign?
One problem is that both accents (´) and circumflexes are used in writing Black Speech and Orcish. One theory is that there is no distinction between them and that Tolkien just was inconsistent when spelling Orcish and the Black Speech. This seems to be the most common interpretation. Daniel Craig has put forward the interesting hypothesis that ”’û’ is a rounded front vowel (like German ’ü’), which would be more likely to cause ’sharkû’ to be corrupted into ‘Sharkey’ as the nearest vowel in any other language in Middle Earth is ’i’.” I wonder if ’â’ in ’ghâsh’ then ought to be pronounced like German or Swedish ’ä’ (’æ’ in Danish and Norwegian) i.e. somewhat like  ’ai’ English ”air.

There are five words with circumflex where two seems to share the same suffix -ûk. Three are explicitly of pure Black Speech: durbatulûk, thrakatulûk and nazgûl; and two which are active Orcish words but could be Black speech: ghâsh and sharkû.

There are just two words spelled with accent none of which are explicit pure Black Speech words: lugbúrz and búbhosh both compound words. Then there are three Orc names: Uglúk, Grishnákh and Mauhúr. One interesting pattern is that the only word where the circumflex or the accent sign is not in the last syllable is in ’búbhosh’.

My hypothesis is that is that the circumflex is used for the Black Speech and that the accent is used for Orcish. The circumflex is used in the Ring Verse (suffix -ûk) andnazgûl which are clearly of the Black Speech. There are two words in which circumflex is used, ’ghâsh’ and ’sharkû’, for which it is unclear whether they are Black Speech or Orcish. The only word that might be of the Black Speech where an accent is used is in ’Lugbúrz’. Interestingly the element “dark” in the Ring Verse (burzum) have neither accent sign nor circumflex. This would interpretation means that ’Lugbúrz’ is Orcish and that the Orcish word for ”dark” is ’búrz’ with a long vowel and that the Black Speech variant is ’burz’ with a short vowel.

Another interesting interpretation is that the last syllable in the descriptive word in the end of compounds word is lengthened so that ‘lugbûrz’ would be the Black Speech variant and that the only difference would be in spelling conventions.

3. The Ring Verse
See also “Hurrian and the Black Speech, here is the introduction to Hurrian that I use. Information on Quenya grammar can be found here and here is a Quenya word list.

-at Hurrian -ed- formant of jussive/intended future in verbal form formant of future in verbs
-ishi “in”, or possibly “in the”. Similar to Quenya locative ending -ssë
-ul “them”; Hurrian-lla, -l“them” as object of action in transitive verbal forms” (and subject of intransitive verbal forms”
-um Formant of infinitive and nominalization; Hurrian, the form –umme produces the nominal of the action, that is, the infinitive
-ûk “All”, “completeness”; Hurrian -ok, formant with a meaning “fully, truthfully, really” in a verbal form
agh And; Urartian aye, the same as “mit” and “bei” in German
ash “one” Hurrianshe (root sh-)
burz- “dark” or “to be dark”. Quenya morë; Primitive Elvish mori “dark(ness)”, mornâ “dark”; Hurrian wur + z could really give the meaning “where the seeing is near/at its limits”; Elburz Mountains along the north of Persia.
durb- “to rule”; Quenya tur- “to rule”; Hurrian torub- “something (disastrous), which is predestined to occur; enemy”
gimb- “to find”; Hurrian -ki(b) “to take, to gather”
krimp- “To bind”; Hurrianker-imbu-, to make longer fully/completely/irreversibly”, if it respects to a rope, e.g., it nicely fits the concept of “tie tightly”
nazg “ring”; Valarin(a)naškad“ring”; Gaelicnasg, nasc= “ring”
thrak- “to bring”; Hurrian s/thar-(ik)- “to ask, to demand to send something to someone”, so meaning “to ask for/to cause bringing of something to someone” is implied.

The Orc curse
The Orc-curse Uglúk u bagronk sha pushdug Saruman-glob búbhosh skai is uttered in LotR 3, VI by an orc. There are three different translations of this sentences.

The first translation appeared in the draft of Appendix F, published in The Peoples of Middle-earth. “Uglúk to the cesspool, sha! the dungfilth; the great Saruman-fool, skai!”.

In a second translation, published in an article by Carl F. Hostetter in Vinyar Tengwar 26, the phrase reads Uglúk u bagronk sha pushdug Saruman-glob – búb-hosh skai!, and the translation is “Uglúk to the dung-pit with stinking Saruman-filth – pig-guts, gah!”.

The third translation, published in Parma Eldalamberon 17, is from the late 1950s, and as far as is known, Tolkien’s last word on the subject. Here, the sentence is divided into one long sentence and one shorter – only expressing more contempt.

“[Ugluk] u bagronk sha pushdug Saruman-glob. Búbhosh – skai!” “Uglúk to torture (chamber) with stinking Saruman-filth. Dung-heap. Skai!”.

In addition, according to Nerimovskys analysis “uglúk” can be interpreted as inspired by Hurrian meaning “frightens all”.

Orcish Version A Version B Version C
u to to to
bagronk cesspool dung-pit torture
sha sha with with
pushdug dungfilth stinking stinking
Saruman-glob Saruman-fool Saruman-filth Saruman-filth
búbhosh great pig-guts dung-heap
skai skai gah skai

The B-version is the most constructive because it provides the most word elements. All three agrees that ‘u’ means “to” and that ‘skai’ is just some kind of interjection like “gah” in English. The B-version provides two words two words for ‘bagronk’ – “dung” and “pit” and ‘búb-hosh’ gives us “pig” and “hosh”. Even though version A provides two word from ‘pushdug’ “dung” and “filth” the B- (and C-) versions provides us with a verb ending which I analyse as -dug which corresponds to English -ing in “stinking”. Version B is also the one that used in the Svartiska.

5. Single words
There are a few single words that are quite unproblematic.

Ghâsh: Is stated to mean “fire” and that it is a common word for “fire” among Orcs and that it is derived from the Black Speech. I might be a debased form but here we treat it as a Black Speech word.

Oghor: From oghor-hai dúedain or the Wood people could be Black Speech but more probalby Orcish. In our analysis ‘oghor’ means “forest”. See below for an analysis of the suffix -hai.

Uruk: The general term for “Orc” but among Orcs it refers to larger individuals and elite soldiers. Probably from Primitive Elvish ‘uruk’ “horror”.

Snaga: The word ‘snaga’ is stated to mean “slave” and could be Black Speech or Orcish. As most other nouns ends in a consonant (exceptions are the endings -hai and -ishi and sharkû). It is possible that ‘snaga’ kan be analysed as snag+a and that the final ending is an agental ending borrowed  from Westron seen in words such ‘batta’ “talker” and ‘puta’ “blower”. Orcs communicated in Westron when they could not understand each other because of the differences of Orcish dialects. Is so ‘snaga’ is a Orcish word but ‘snag-‘ can be seen as a Black Speech root.

The Zhâburi interpretation is that it refers to a relation between Orcs of masters and slaves where the uruk is the word for orc master. But the this is a dynamic relationship where someone that in one relation is snaga could be a master in another relation. There is a difference between the two terms. Whereas ‘uruk’ only refers to orcs ‘snaga’ is not limited to orcs.

Tark: Orcish “man of Gondor”, probably from Westron Tarkil “person of Númenórean descent”, similar to Quenya tarcil(de) and Primitive Elvish ‘tarkhilde’ meaning “High Man”. In lack of another word for human ‘tark’ is used for humans in general.

Golug: Orcish “Noldor elf” supposed to be borowed from Sindarin ‘Golodh’ “one of the Noldo” or “wise person, sage”; Primitive Elvish ‘ñgolodô’ of the same meaning. Just as with ‘tark’, we use it for elves in general in lack of another better word.

Nar: Orcish “no”? From the LotR, VI “The Land of Shadow”, a tracker orc and a soldier orc in conversation. The tracker snarls: “Nar! I’m going home.” In Svartiska it means “no” and it is not an unreasonable interpretation even though it is probably just an empty interjection like ‘skai’. The orc begins two later sentences with “ar!”. But with such a small corpus it is better than nothing.

6. Compound words
Nazgûl and Lugbúrz is the only compound words of which we know what each part means. Both words have elements in them that appears in the Ring Verse ‘nazg’ and ‘burz(um-ishi)’ respectively. The pattern of word formation is interestingly and problematic different in the two compounds.

The compound ‘nazgûl’ means “ringwraith” and follows the same pattern as the English word but ‘lugbúrz’ has the opposite order – “tower-dark”. This is important because the word order of compound words determines how other compounds are supposed to be interpreted and how compounds are to supposed to be formed in the Zhâburi.

The word order of ‘lugbúrz’ is the same as the Sindarin equivalent Barad-dûr “tower dark”.

Because ‘nazgûl’ is clearly stated as a Black Speech word and ‘lugbúrz’ is not the pattern of ‘nazgûl’ is clearly that of the Black Speech and Zhâburi. The formation of ‘lugbúrz’ could be a possible pattern in the Black Speech. One interpretation is that in compounds made of two nouns the pattern is that of ‘nazgûl’ but when an adjective is part of the compound such ‘burz’ then the pattern is that of ‘lugbúrz’. A third possibility is that there is no pattern and it does not matter how two words are compounded.

The second interpretation is the most constructive because it provides a framework in which both patterns of ‘nazgûl’ and ‘lugbúrz’ fit. This pattern also follows the traditional analyses of the words from the Orc curse: ‘bagronk’ “dung pit” -> bag = “dung”; ronk = “pit”; ‘búbhosh’ “pig guts” -> búb = “pig”; hosh = “guts”.

Sharkû:“old man” (Appendix F) and is often interpreted as ‘shar’ “man” and ‘kû’ old following the pattern of lugbúrz i.e. lug “tower” and búrz “dark”. It could be the other way around – shar “old” and “man” follow the pattern of nazgûl “ringwraith” nazg“ring” and gûl “wraith”. Another interpretation is that it it is constituted of a stem for “old” and a suffix such as Swedish gamling (gam(mal) + ling) “old person” or it could be that the word cannot easily be broken down into different parts, like the Swedish word gubbe “old man”.

The different interpretations all have different pros and cons, the last interpretation being the least constructive because it only provides one special word. The others either gives two words and a pattern for compounding of nouns or one word and one derivative suffix. Following the interpretation of the pattern of ‘lugbúrz’ outlined above under “compound words” provided us with ‘shar’ = “(human?) man” and ‘kû’ “old”. But maybe ‘ku’ if descriptive words attached to nouns in compound words are lengthened.

Dushgoi: Orcish for “Minas Morgul” (War of Jewels). This compound is tricky to solve because we do not really no what the different parts means. The Svartiska interpretation is that ‘dush’ means “magic” or “sorcery” and that ‘goi’ means “town” or “city” (Swedish “stad”) which renders the same meaning as the Sindarin name which means “Tower of Sorcery”. This also the interpretation of A. Appleyard’s analysis of the Black Speech. This is the nazgûl-pattern of word formation, noun+noun where the first noun functions as a description of the main noun.

The element could be taken from Valarin ‘dušamanûðân’ (š=sh) meaning “marred” from Aþâraphelûn Dušamanûðân “Arda Marred” just as ‘nazg’ could be taken from Valarin ‘naškad’. My interpretation, which I admit is a bit creative, is this: The concept of ‘Arda Marred’ is that Melkor corrupted the world with his dissonance. If so, ‘dush’ can be interpreted the “marring” of Arda. More specifically ‘dush’ is the practice of the deep and dark knowledge of Melkor, i.e. sorcery.

Then we have the element ‘goi’. The simple interpretation is that it means “town” or “city” but I am not happy with it because it does not feel to be a Black Speech Word. It is obviously an Orcish word in my opinion

7. Isolated words
These are words isolated from compounds.

Gûl: From the compound ‘nazgûl’ analysed as nazg “ring” + ‘gûl’ “wraith” or “any one of the major invisible servants of Sauron dominated entirely by his will (A Tolkien Compass)”. The word ‘gûl’ is very similar to the Elvish word root NGOL “wise” or “wisdom” and Primitive Elvish ñgôlê “Science/Philosophy” and identical to Sindarin gûl “deep knowledge; perverted or evil knowledge, sorcery, necromancy, black arts, magic”.

The interpretation for Zhâburi is that ‘gûl’ means someone who has gained deep knowledge through the black arts of Sauron which also means that one is dominated by his will and  one’s perspective of the world is completely that of the Dark lord.

lug: ”tower”, isolated from ’lugbúrz’ ”[the] Dark Tower”, Sindarin ”Barad-dûr” of the same meaning. Could be Orcish or genuine Black Speech.

burz/búrz: ”dark”, isolated from ’burzum-ishi’ in the Ring Verse and ’lugbúrz’ ”The Black Tower”. The accent in ’lugbúrz’ is problematic because it is unclear what it means and why there is one i ’lugbúrz’ and not in ’burzum’. See the discussion of this above/below under ”Circumflex or Accent?”.

bag: “dung” isolated from ’bagronk’ ”dung-pit”.

búb: “pig” isolated from ’búbhosh’ ”pig-guts”.

dush: “magic, technology” isolated from ’dushgoi’ and might be taken from Valarin ‘dušamanûðân’. The difference between ‘dush’ and ‘gûl’ is that ‘gûl’ has to do with (dark) knowledge and that ‘dush’ has to do with the practice of (dark) knowledge.

goi: “town”, “city”, “administrative centre” isolated from ‘dushgoi’.

hosh: “guts” isolated from ’búbhosh’ ”pig-guts”.

: “old” solated from sharkû.

ronk: “pit” isolated from ’bagronk’ ”dung-pit”. The Svartiska has ”gronk” instead.

shar: “man” opposed to “woman” isolated from sharkû.

8. The suffix -hai
The suffix -hai is hard to interpret. My interpretation is that i marks the substantive as descriptive (adjective), as part of something or that it has its quality. So Uruk-hai means something like “Orcish” or “Urukian”, “being part of orcs” or “has a quality of Orcs”.

This is a interpretation of the ending -hai that differs from both the LARP-orcish where it means something like “elite” and the interpretation that it means “folk”.

In the first version of Zhâburi -hai had the meaning now given to the suffix -shâ which would correspond to “folk”. But it does not really makes sense that it should mean ‘Orc-folk’. It is clearly used to indicate a particular group of orcs, the Isengarders in the chapter Uruk-hai, and in the chapter  “The Land of Shadows” two orcs discuss  “…then it must be a pack of rebel Uruk-hai…”. And this sentence  Appendix F, “Of other races”, “Orcs and the Black Speech”: “… the word uruk [was] of the Black Speech, though it was applied as a rule only to the great soldier-orcs that at this time issued from Mordor and Isengard. The lesser kinds were called, especially by the Uruk-hai,snaga ‘slave’.

In the paragraph on Trolls it is stated that “… at the end of the Third Age a troll-race not before seen appeared in southern Mirkwood and in the mountain borders of Mordor.Olog-hai they were called in the Black Speech.

If -hai would mean ‘folk’ or ‘race’ then the uruks from Mordor like Grishnákh ought to be included in Uruk-hai. The the two orcs discussing the “rebel Uruk-hai” can be interpreted as “orc-folk rebels” but it is more plausible that they distinguish the Uruk-hai from the Uruks.

The same distinction, between Uruk and Uruk-hai and Olog and Olog-hai respectively, seems to be valid in the Appendix F parts as well. It is possible to interpret it as a plural ending so we could transform the sentence to “The lesser kinds were called, especially by the Uruks, snaga ‘slave”. In such a reading uruk is distinguished from some other unnamed groups that discusses different orc breeds in orcish or the Black Speech.

It is even more implausible interpretation with regards to the what is stated about the Olog-hai which are supposed to be a new “troll race”. If -hai indicates ‘race’ or ‘folk’ all Trolls should be included in the term Olog-hai.

There is a hypothesis that the ending means human or half indicating that Uruk-hai andOlog-hai are half bloods or half human. Such an interpretation would give that Elrond the half elf is a Golug-hai.

That -hai means ‘half blood’ does not fit with Oghor-hai (the forest people) even though it is reasonable for Uruk-hai and Olog-hai. It is more reasonable that it would mean something with human but only if Uruk-hai and Olog-hai really were part human.

My solution and interpretation is that -hai marks that noun is part of something or has its quality. This is taken from Hurrian where there is a suffix -(h)he that attached to nouns marks a) ethnic and geographic adjectives like hurri+he > hurro-he “Hurrian”; b) adjectives expressing the material or interior quality like hiari+hhe > hiaro-hhe“golden”; c) belonging to as in Tukrish+he > Tukrish-he “belonging to Tukrish”.

According to this interpretation uruk-hai are “orcish” in that way they have a orcish part or are belonging to the Uruk society. In the same way the Olog-hai are “trollish” and the Oghor-hai are part of or belong to the woods – “woodish”.

See also “10. A definite article?” below.

9. The question of Hyphens
The hyphens seen in nouns are problematic because they do not really fit the Hurrian language structure. The Hurrian language has long suffix chains for both the verb and the noun. But we only have examples of this kind of structure for verbs in the Black Speech.

We have two types examples of nouns with hyphens both involving suffixes; the suffix -hai following uruk, olog, and oghor respectively and the suffix -ishi following burzum in the ring Verse. The hyphen does not appear in the tengwar version of the Ring inscription. I seems like the hyphen is only used with grammatical endings. Word conjunctions are clearly possible like nazgûl (nazg+gûl). But in the Orc-curse ‘glob’ is attached to ‘Saruman’ with a hyphen “Saruman-glob”, probably because ‘Saruman’ is a name and maybe because it is neither Orcish or of the Black Speech.

There are two ways treat the hyphen. Either ignore it as Craig-analysis or as inte theLand of Shadow-analysis always put a hyphen between nouns and suffix. To use a hyphen is clearly more in line with the Tolkien original spelling. But what does the hyphen mark?

In the first version of Zhâburi the hyphen is used to clarify that two letters don’t form a digraph, e.g. not kh in uruk-hai/*urukhai, or some other forbidden sound combination. This solution is not consistent with the spelling of burzum-ishi and maybe not oghor-hai depending on whether rh is allowed or not. This solution is clearly not satisfying.

I have the following hypotheses: 1) It is just superficial and reminds of how cuneiform is transcribed like ‘hurro=he’ (hurrian). 2) It has something to do with the formation of nouns. 3) It indicates that the ending is pronounced as a free word in it self even though it is part of the noun.

All of them could of course be true but the most viable interpretation is number two, that it has something to do with the formation of nouns. There are of course many possible interpretations but I have two in mind: a) that the Black Speech uses a lot of different suffixes which are grammatically difficult to categorize and that different postpositions are attached to the noun but seen as distinct parts. b) It could be that there are are only some suffixes that are attached in this way and some are treated as part of the noun, i.e. without the hyphen, and som are attached postpositions and maybe some are unattached postpositions.

The interpretation a fits quite nicely with the the published fragments. We have the adjective ‘burz’ “dark” which has the suffix ‘-um’ attached transforming it to the noun “darkness” to which the the  hyphen marked postposition or locative ending ‘-ishi’ is attached. But what if more endings are needed. The verb has long chains of endings. For example durbatulûk from the Ring inscription is usually analyzed as durb-at-ul-ûk “to rule them all” (in Zhâburi it is analyzed as durb-a-t-ul-ûk “intended to completely rule them”). It is not much of problem a sentence like “of the darkness” which with endings of  Zâburi would be burzum-ub. The trouble is with word with other endings, like uruk-hai. If we suppose that it means ‘orc-folk’ and I want to say “in the Orc-folk” where is the ending attached. Should there be a hyphen between the endings like uruk-hai-ishi? Or are they fused together to uruk-haiishi? (The ending could of course just as same be attached in the reversed order). If one imagine the Black Speech to have endings for plural they ought to be expressed with endings marked by hyphens as well. Taking examples affixes from the Svartiska “of the elite orcs ”za-uruk-hai-ob-i” (-hai is interpreted as “elite” in the Svartiska”).

This seems to be quite cumbersome and I don’t like that many hyphens in the language and thus interpretation b it is. But which noun endings and when are they attached with hyphens.

The Hurrian language, which here functions as a model, does have long suffix chains for both the verb and the noun with both case endings, attached postpositions (syntactic particles) and a few postpositions. This seems to be the case for Primitive Elvish as well. We have one case ending, the allative -ad (Quenya -nna and Telerin -na) attested, and one enclitic ending -m (which evolved to Quenya plurals in ‘n’ such as genitive plural -ion) and Tolkien has stated that the Quenya case endings probably evolved from postpositions.

My solution is a compromise where postpositions are attached to nouns with hyphens. These postpositions are created by adding a chain of suffixes to a postpositional “relational core” creating “suffix clusters”. These postpositions are structured in a certain order, following the same order as the Hurrian noun suffix chain, and are always attached right behind the noun.

10. A definite article?
Could the Black Speech have a definite article? In the Ring Verse ‘burzum-ishi’ corresponds to English “in the darkness”. One possible interpretation is that one of the i:s in ‘ishi’ is an article. In both Quenya and Sindarin the definite article is ‘i’ as in ‘auta i lómë’ “the night is passing” and ‘i aran’ “the king”. This article precedes the noun just as in English. This article is found in Primitive Elvish where it is a “deitic particle”, i.e. meaning “this” or “that” instead of “the”.

In Hurrian there is an “article”, singular “ni/ne”, plural “na” which is attached as a suffix at the second position in the suffix chain, before the case suffix. An interpretation following this would mean that the first ‘i’ in ‘ishi’ is a marker for the definite article and that the “in-ending” is ‘-shi’, maybe from a locative ending -ze in Primitive Elvish and developed to Quenya -ssë which developed from older -zë. The one known case ending in Primitive Elvish is -da which in Quenya has developed into -nna.

It is possible that this “article” also appear in the ending -hai. My interpretation is that -hai is taken from Hurrian -(h)he the position of the Hurrian “article” in the noun suffix chain is just after endings such as -(h)he. Then the ending -hai really is just -ha with the “article” meaning something like “those of orcs” or “those part of orcs”.

This interpretation means that the ‘-i’ marks something in between the stronger deitic particle ‘i’ of Primitive Elvish and the weaker definitive article ‘i’ in Quenya and Sindarin.

Zhâburi 2.0 på engelska

Jag har fått hjälp att översätta texterna här till engelska vilket är mycket kul. Samtidigt håller jag på att se över språket. Jag har dock bestämt mig för att inte ändra på den här sidan och istället lansera en andra version direkt på engelska. Den stora skillnaden är att 2.o –som man kan kalla den nya versionen – bygger mindre på lajvsvartiska och mer på Nemirovskys analys av ringversen som inspirerad av hurritiska. (Se föregående post för hur ringversen typ skulle se ut på hurritiska.)

Skillnaden kan sägas vara att medan 1.0 utgick från lajvsvartiska och ämnade att anpassa den till svartspråket som inspirerat av hurritiska är 2.0 en omstart där språket utgår från analysen om att språket är inspirerat av hurritiska. För att knyta språket närmare knyter jag det även till uralviska (primitive elvish) som talades innan alverna splittrades.

Tanken är att de blivande orkerna talade uralviska. Ur detta språk utvecklades den första orkiskan. När Sauron tog över som Mörkrets befälhavare skapade han svartspråket för att styra upp de splittrade arméerna. Detta språk byggde på – enligt min idé – på det jag kallar för urorkiska, valarin och andra språk. Intranarrativt innebär det att svartspråket ordmässigt har rätt mycket gemensamt med alviska men förvridet så att det ser rätt annorlunda ut utifrån särskilda regler. T.ex. blir heter silver på uralviska “kjelepê” vilket ger sindarin “celeb”, quenya “telpe” och  telerin “tyelpe”. På urorkiska “gzhalag” och på svartspråket “ghalag”. Ett annat exempel är Feanor som blir “Pashanâz” via uralviska “Phaj-anâro”, quenya “Feanáro”. 

Lajvsvartiska kommer istället komma in när dessa källor inte räcker till.

Ringversen på hurritiska

Jag håller på att se över Nemirovksys analys av ringversen och den överensstämmer med ringversen på svartspråket.

Med lite bändande så får jag ihop ringversen på hurritiska. ‘nazg’ (ring) kommer ju från valarin ‘nashkad’ och ‘aye’ (och) är uppenbarligen hettitiska.

Ordet wurzummane har ett led, -umma- som inte Nemirovsky tar upp men som jag tycker passar förvånansvärt bra.

“The form –umme produces the nominal of the action, that is, the infinitive: e.g. itt=umme “departure”, ta!=umme “donation”; fahr=umme “goodness”.” Jämför det med “burzum” där -um enligt flera, bl.a. lajvsvartiska, motsvaras av -nes i engeska. burz-um “dark-nes”

she khap torubedlok
she khap kibedel
she khap tharikedlok
aye 
wurzummene kerimbudel

Det kan jämföras med svartspråkets vers:

Ash nazg durbatulûk
Ash nazg gimbatul
Ash nazg thrakatulûk
agh burzum-ishi krimpatul

Tolkien och Maskinen

Ramlade över den här artikeln om Tolkien och Maskinen som har stora likheter med det som Utumno skrivit om Tolkien.

To Tolkien, the machine is something far more menacing than a mere mechanical device. Fundamentally, it represents the lust for power – in particular, for power over others. The evil lord Sauron wants the one ring more than anything and is willing to stop at nothing to get it precisely because it will enable him to exert absolute control. The ring is machine par excellence, the device that will enable its possessor to establish absolute tyranny over every other living creature. It is not a means of liberation but a tool of coercion, domination, and enslavement. As the British historian Lord Acton would have warned, the power of the ring not only corrupts but corrupts absolutely.

Ett nytt ord för “människa”?

Jag har börjat fundera på om inte ordet för människa ‘tark’ bör ändras till något tvåstavigt, exempelvis ‘tarak’ eller kanske  bättre ‘tarkil’. Vi vet att ‘tark’ inte är ett korrekt ord för människa utan ett orkiskt ord för gondorianer och ska komma från primitiv alviska. Andra ord för folkslag är alla tvåstaviga: uruk (ork), olog (troll), snaga (slav), golug (alv) oghor-hai (skogfolket). Problemet är så klart att ‘tark’ är ett genuint Tolkien-ord för människa (eller snarare gondorian). ‘Tarkil’ är ett mer genuint Tolkien-ord med ‘tarak’ är bättre enligt min känsla för språket. Det är ju ett problem att ‘tarkil’ just syftar på dem som allierade sig med alverna.

Parf Edhellen skriver följande om ‘tark’ (Black Speech) och de möjligen besläktade orden ‘tarkilde/tarkildī.’ (Primitive elvish), ‘tarkil'(Khuzdûl), terchild (Sindarin) och tarcil(di):

tark (black speech) n.  man of Gondor [LotR/0906.1402, LotR/0906.1507, LotR/1131.3213, ]

tarkil (Khuzdûl) In the Etymologiestark derives from Primitive Quendian tāra-khil (roots TUR and KHIL).[note 1] It has been suggested that tarkil means “literally ‘high follower’ ([since] the Elves referred to Men as followers because they were the Afterborn Children of Ilúvatar)”.[note 2]

tarkhilde (Primitive elvish) name.  high-Men [PE17/101.1001]

terchil (sindarin) name.  High-men

A hypothetical Sindarin equivalent of Q. Tarcil(di) (PE17/101). This term was not used, but is what the Sindarin word would have been if it had developed from the primitive plural ✶tarkhildīConceptual Development: A similar term N. Torfir appeared in the Etymologies from the 1930s, probably a combination of taur² “high” and feir¹“mortal man” (EtyAC/TĀ). Torfir also appeared in an earlier version of Glorfindel’s greeting to Aragorn in Lord of the Rings drafts from the 1940s (TI/61), where it was a precursor to S. Dúnadan. It seems that in Tolkien’s later conception, Tolkien only used the term Dúnedain to refer to the High Men of the West in Sindarin. [PE17/101.1011]

Ny version av ringversen

I sann tolkienanda kan jag inte låta språket vara fixerat. Jag har filat lite på min version av ringversen. Här är den nya, ändringarna är markerade:

  1. Nam Nazg push Kâlishi Gothûr Golugûb (Three Rings for the Elven-kings under the sky)
  2. Udu gûrhâdbulishi Gazatgothûr (Seven for the Dwarf-lords in their halls of stone)
  3. Krith fundâkal mautasht Gothûr Tarkûb (Nine for Mortal Men doomed to die)
  4. Ash Burz Sûlbulishi Burz Gothûr (One for the Dark Lord on his dark throne)
  5. Al Hîthi lizhut Dûgishi Burzumûb (In the Land of Mordor where the Shadows lie)
  6. Ash Nazg Durbatulûk, Ash Nazg Gimbatul (One Ring to rule them all, One Ring to find them)
  7. Ash Nazg Thrakatulûk agh Burzumishi Krimpatul (One Ring to bring them all, and in the darkness bind them) 
  8. Al Hîthi lizhut Dûgishi Burzumûb (In the Land of Mordor where the Shadows lie)

Den första ändringen i andra raden som ändrats från “Udu hâdbulish gûrûb Gazatgothûr” till “Udu gûrhâdbulishi Gazatgothûr” (Seven for the Dwarf-lords in their halls of stone). Istället för konstruktionen “sju sal(ar)-deras-i sten-av dvärgfurstar(ar)-åt” är konstruktionen nu ett sammansatt ord “sju stensal(arna)-deras-i-bestämd åt dvärgfurst(ar)-åt”.

Den andra ändringen återfinns i rad 5 och 8 som är samma mening. Jag har ändrat ordet ‘ghid’ till ‘al’ som jag tagit från lajvsvartiskan. Så istället för “Ghid Hîthi lizhut Dûgishi Burzumûb” får vi “Al Hîthi lizhut Dûgishi Burzumûb” (In the Land of Mordor where the Shadows lie).

Jag funderar även över rad 3 “Krith fundâkal mautasht Gothûr Tarkûb” (Nine for Mortal Men doomed to die). Dessutom är jag inte helt nöjd med verbsystemet. Vilket skulle kunna påverka versen en aning.

Ringversen på dialektal lajvsvartiska

Jag har just hittat gamla anteckning om lajvsvartiska och andra konstgjorda språk och tänkte lägga upp lite av det materialet. Bland annat en gammal översättning av ringversen till lajvsvartiska. Svartiskan följer inte grammatiken som den beskrivs av Adragoor och bör således vara från före 1998 och kan kallas som “dialektal”. Det var antagligen bara jag och tre andra som använde den här versionen. Prepositionen ‘tul’ (de/dem) används istället för ‘tak’ vilket visar på att texten bygger på den svartiska som min egen lilla grupp svartblodslajvare använde sig av. Texten är skriven först med latinska bokstäver och sedan med prydlig tengwar. Det var i övningar som den här som jag började inse svartiskans grammatiska begränsningar och inte minst hur det inte stämde med ringinskriptionens svartiska.

  1. Nam nazgi ur za ilidtaladurubi lata za gah 
  2. Udo ur za gazath-gothi ishi tulb hajati raz gur
  3. Krith ur tul at maturzi ugatak at mat
  4. Ash ur za burz shakh tala tab burz solî
  5. Ishi za burzuzg atigat za burzi durbat
  6. Ash nazg durbat tul ûk, ash nazg gimbat tul
  7. Ash nazg thrakat tul ûk agh burzum ishi krimptat tul 
  8. Ishi za burzuzg atigat za burzi durbat

Texten följer svenskan ordagrant förutom i sjunde raden som följer svartspråkets ursprungliga ordföljd. En annan egenhet är att jag stavat ‘ûr’ utan cirkumflex genomgående. Kanske hade vi en alternativ ordlista men i den korta gramatikbeskrivningen jag fann i samma hög med papper och som jag minns som äldre en ringversen används cirkumflexet. Den bestämda artikeln ‘za’ används här som eget ord. Jag vet att den ibland skrevs ihop med ordet den bestämda med eller utan bindesträck. Enligt grammatiken som nämndes ovan skulle de skrivas samman.

Analys

Rad 1. Nam nazgi ur za ilidtaladurubi lata za gah – Tre ringar åt alv-överledararna under himlen. Tre (3); ring-pl; åt; bestämd; alvkung-pl; under; bestämd; himmel.

Det mest intressanta i den här raden är det sammansatta ordet ‘ilidtaladurubi’ som jag väl får säga inte passar så bra i helheten. Ordet består av tre delar: ilid “alv”, tala “över” och durub “ledare”. Orden bildar tillsammans “alvkung” böjt i plural där ledet kung helt enkelt betyder “överledare”.

Rad 2. Udo ur za gazath-gothi ishi tulb hajati raz gurSju åt dvärgfurstarna i deras salar av sten. Sju (7); åt; bestämd; dvärg-furste-pl; i; deras; sal-pl; av; sten.

Raden är rätt direkt. Ordet är dvärgfurste skapat genom att slå ihop ordet för dvärg ‘gazath’ och furste ‘goth’. Jag undrar varför bindestreck används här och inte ilidtaladurub. Flera av orden förekommer även min senaste version av versen som lyder: Udu hâdbulish gûrûb Gazatgothûr. Förutom då ‘udu’ (sju) har vi ‘gur’/gûr’ för “sten”, ‘gazath’/’gazat’ för “dvärg” och ‘goth’ för “furste”. Det är egentligen bara grammatiken och orden för sal (‘hajat’ respektive ‘had’) som skiljer sig.

Rad 3. Krith ur tul at maturzi ugatak at mat Nio åt dem att dödliga dömde att dö. Nio (9); åt; dem; att (?) död-adj-pl.

Rad tre är intressant då den är rätt svår att översätta och det syns att jag hade en del problem med att få till den. Originalraden lyder “nine for mortal men doomed to die“. Ohlmarks tolkning lyder “nio för de dödliga, som köttets väg skall gå“. Olssons tolkning, som då så klart ännu inte fanns, är “nio för människor, som döden tar omhand“.

Det första som är konstigt i raden är det fjärde ordet ‘at’ som jag inte förstår vad det gör där. Läser man tengwarversionen blir det mer förvirrande då detta ord inte är med utan istället står det “tala” (över). Möjligen syftar ‘at’ på ‘ugatak’ på något sätt. Det femte ordet är ‘maturzi’ bildat ur ‘mat’ “att döda”/”dödar” och adjektivändelsen -urz (hämtat från ‘burz’) plus pluraländelse. Adjektivet används som ett substantiv. Ordet ‘ugatak’ är intressant på flera sätt. Det är böjt med prefixet uga- som betecknar presens (dåtid) tillsammans med ‘tak’ som här betyder ‘dom’ som i att döma. Alltså “dömt” eller “dömde”. Ordet är uppenbart felanvänt eftersom ‘tak’ i gängse lajvsvartiska betyder “dom” som “de/dem”. Döma skulle antagligen på gängse lajvsvartiska vara ‘gîkat’ (gîkator=lag, domstol). Den sista delen ‘at mat’ betyder här uppenbart ‘att dö’ men skulle lika gärna kunna betyda ‘att döda’.

Rad 4. Ash ur za burz shakh tala tab burz solî – En åt den mörka herren på hans mörka tron. En (1); åt; den; mörk; herre; på/över; hans; mörk; tron.

Det enda speciella med den här raden är att ‘shakh’ (herre) används istället för ‘goth’ (furste/lord). I den engelska originalversionen står det ‘lord’ men i de båda svenska tolkningarna används ordet herre.  

Rad 5. Ishi za burzuzg atigat za burzi durbat – I mörklandet där skuggorna härskar. I; bestämd-mörk-land; där; bestämd-skugga-pl; härska.

Meningen har två speciella val. Det första är att ‘atigat’ används på ett sätt som jag redan då kände var fel. ‘Atigat’ betyder snarast “där borta” som “over there”. Här är det även stavat utan cirkumflex över i:t (atîgat) men uttalet har alltid varit med kort i och det var så jag lärde mig ordet på ett lajv. Det andra är att här härskar (durbat) skuggorna istället för att bara vara. Antagligen för att jag inte hade något bra ord för “ligga”. Man kunde ju använt ‘ti’ (vara).

Raderna 6 och 7 är helt enkelt de samma som originalversen men där ‘tul’ och ‘ûk’ brutits ut som egna ord samt att ‘ishi’ inte binds samman med bindestreck. I den lokala svartiskan som används här används som sagt ‘tul’ istället för ‘tak’ för “de/dem” vilket gör att meningen kan ligga närmare originalversen. De båda följer inte heller riktigt svensk meningsbyggnad vilket är särskilt tydligt i rad 7.

Rad 6. Ash nazg durbat tul ûk, ash nazg gimbat tul En ring att behärska dem alla, en ring att finna dem. En (1); ring; att behärska; dem; alla; en (1) ring; att finna; dem.

Meningen är som sagt lite konstig på svenska och i andra ledet skulle det behövas ett ord motsvarande “för att finna”.

Rad 7. Ash nazg thrakat tul ûk agh burzum ishi krimptat tul – En ring att hämta dem alla och mörker i binda dem. En (1); ring; att hämta; dem; alla; och; mörker; i; binda; dem.

Med svensk ordföljd hade den svartiska meningen varit “Ash nazg thrakat tul ûk agh ishi za burzum krimpat tul“.

Sammanfattningsvis är texten intressant åtminstone för mig personligen då den visar på min egen utveckling av min förståelse av orkernas och Mordors språk. Som avslutning kommer här en uppdaterad version av ringversen på denna dialektala svartiska.

  1. Nam nazgi ûr za golugdurubi lata za gah 
  2. Udo ûr za gazathgothi ishi tulb hajati raz gur
  3. Krith ûr tul maturzi ugagîk at gamat
  4. Ash ûr za burz shakh tala tab burz solî
  5. Ishi za burzuzg al ti za burzi
  6. Ash nazg durbat tul ûk, ash nazg gimbat tul
  7. Ash nazg thrakat tul ûk agh ishi za burzum krimptat tul 
  8. Ishi za burzuzg al ti za burzi

Ändringar
Alla ‘ur’ till ‘ûr’ (för, åt), ‘ur’ betyder “vad” eller markerar en fråga
1. ‘golugdurub’ (alvledare) istället för ‘ilidtaladurub’
2. ‘gazathgothi’ istället för ‘gazath-gothi’ (dvärgfurstar) 
3. ‘ugagîk’ (dömde) istället för ‘ugatak’; ‘gamat’ istället för ‘mat’ (döda), prefixet ga- gör det transitiva ‘mat’ till intransitivt. Högst oklar regel.
5. ‘al’ (där) istället för atigat (där borta); ‘ti’ (vara/är) istället ‘durbat’ (härska, härska över)
7. ‘ishi za burzum’ (i mörkret) istället ‘burzum ishi’ (mörker i)

Ändelsen ‘hai’ måste ändras

Det här är något som jag funderat på länge och jag blir allt mer övertygad om att ändelsen ‘hai’ som i ‘uruk-hai’ syftar på blandras eller människa (eller kanske även elit) och inte som den tolkning jag  tagit från H. Fauskanger att det skulle syfta på typ “folk”. ‘Uruk-hai’ används helt enkelt inte på det sättet. Som den här meningen från Sjätte boken i Härskarringen “Skuggans rike”, två orker i samtal: “… sedan måste det vara ett gäng upproriska uruk-hai…”. Och de här meningarna från Appendix F, “Om andra släkten”, “orker och svartspråket”: “Släkte med detta [“orch” och “ork”] var säkerligen svartspråkets ord uruk, även om detta i regel endast användes om storvuxna de storvuxna orksoldater som vid denna tid sändes ut från Mordor och Isengård. De mindre sorterna kallades, särskild av uruk-hai, för snaga “slav”. I stycket om “Troll” står det om olog-hai: “Men i slutet av tredje åldern framträdde ett tidigare okänt trollsläkte i södra Mörkveden och Mordors yttre bergstrakter. Olog-hai kallades de på svartspråk.

Jag har kallat regeln med ‘hai’ för animat generiskt postfix och beskrivs under substantiv:

2.1 Generiska postfix
Ändelserna: -hai /-khai
Svartiskan har två postfix som markerar att substantivet syftar alla inom en klass och kan översättas med ”i allmänhet” eller ”alla”. Postfixet ’-hai’ läggs till levande animata substantiv – alltså varelser, exempelvis ”uruk-hai” (ung. orker i allmänhet). Ändelsen ’-hai’ kan även översättas med ”folk”. Ordet uruk-hai kan således översättas med ”orker i allmänhet”, ”alla orker [generellt]”, eller ”orkfolket”. Postfixet ’-khai’ betyder i stort sätt det samma men används om inanimata substantiv. Exempelvis gûrkhai ”alla stenar”, ”stenar i allmänhet”. Ändelserna läggs till sist på substantivet. Exempel: ”urukûbhai” (alla orkers) och inte *uruk-haiûb.

Det här måste alltså ändras. Jag gillar fortfarande generiska postfix men ändelserna måste ändras. Möjligen skulle skillnaden mellan animata och inanimata tas bort men då bör även ‘khai’ ändras då den är formad efter ‘hai’. Detta tål att kluras på.

Ännu närmare hurritiska?

Titta på Nemirovskys analys av svartiskan igen och funderar på att föra språket närmare hurritiskan. Det är framförallt verbendelsen ‘at’ kom att tänka på.

Nemirovsky skriver om det:

at – formant of jussive/intended future in verbal forms / ed – formant of future in verbs”. Som språket ser ut nu markerar ‘at’ som transitiv presens och infinitiv. Detta är hämtat från lajvsvartiska där den markerar både transitiv och intransitiv.

Även ‘burz’ är intressant och kanske man kan göra något med N:s analys:

burz– “dark” / wur– “to see” in fact, but the root is present in wurikk– “to be blind” and really would express something opposite to “see, seeable” with any negative particle, while there is a particle z in Hurrian with the possible meaning “to be at the very limit of, up to the end of, complete”. So wur + z could really give the meaning “where the seeing is near/at its limits” – of course not Hurrian as such, but a quite possible “play” of any linguist with the Hurrian material.”

http://folk.uib.no/hnohf/orkish.htm